Väl sammanfattat

Pussel, det är kul grejer det. Jag älskar att pussla. Plocka på mig bitar här och var, jaga dem. Snubbla över dem. Få dem kastade i ansiktet. Inse att det inte är framsidan, utan baksidans motiv som får dem att passa samman. Läsa de dolda budskapen längst kanterna.

Fickorna fulla, tiotalet kartonger på loftet likaså. För ett par år sedan började jag så stillsamt lägga det, men det går nog aldrig ut riktigt. Sannolikt är det själva processen som är målet. Eller något helt annat. Känslan i pusslandet är emellertid ytterst givande.

Om jag skulle säga att jag anar ett motiv så är det i dagsläget - efter en hel del ganska svarta irrfärder - något sagolikt, men samtidigt helt rätt. Så rätt att det trumfar varje definition av rätt. Gör den överflödig, så att säga.

Carl-Johan Calleman sammanfattar en del av bitarna jag kämpat riktigt mycket med men inte fått till annat än i en katastrofal hög som inte känts riktigt läggbar. Han gör det bra, riktigt bra enligt min mening. Jag säger inte att han har rätt, det gör inte han heller för den delen, men det var ju som sagt fråga av definitionsbegreppet.

Jag skulle ju aldrig bli gammal, jag. Så var det tänkt. Tji fick jag och önskar mig nu ett långt liv. Men just siffran 37 har varit spärrad på något sätt och det kanske snarare har sin förklaring i de av CJC:s sammanfattade profetiornas tidpunkt för skiftet snarare än livslängden. Eller så är det bara den annalkande fyrtioårskrisen.

Om föraningar

Det är kanske inte sådär oerhört ovanligt att ha föraningar kring lite mer jordnära händelser av magnitud. Huvudvärk, ohörbara ljudbangar, ringande i öronen, pseudoflygplan – sådana saker. Det visar sig ju inte helt ovanligt när man väl börjar ventilera saken. Liknande föraningar är ju på inget sätt ovanligt bland djur. Man skulle ju nästan kunna utgå ifrån att dessa uppfattade förberedande signaler är jordens egna. De spänningar som rör sig, de sättningar och pressande magmaströmmar som bygger upp sitt tryck inför regleringen. Men det kan ju också vara så att det är signalerna som skapar skeendena vi känner av. Att det är de eventuella elektromagnetiska skurar som orsakar skeendena i sin tur vi känner av. Det förefaller ju nästan ännu mer rimligt.