En felsägning från dagens eko kvart i fem i söndags har fastnat i huvudet.
”Många står här på torget och säljer souvenirer från det nya libyens färger och det är en mycket glad och uppsluppen stämning nu här i Tunis… eeeeh. Triploi, förlåt.”
Johan-Mattias Sommarström [Lyssna här]
Jag säger inte att det har något som helst relevans. Det har som regel ekots uttalanden inte. Eller - jo, om man ser det från andra hållet så har de ju det. Oavsett fastnade det.
Visar inlägg med etikett Libyen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Libyen. Visa alla inlägg
tisdag 25 oktober 2011
onsdag 24 augusti 2011
Räkna dagar?
Är det någon som håller räkningen på de dagar K:s dagar varit räknade? Propagandakriget som var tänkt att vinnas med gammal god media-lögn och lite lättlurade bråkstakar. Eller - nej, så var det nog inte. Det var nog så att det skulle gå som det brukar för den som inte spelar med. Då drabbas man av dollargrinet, så att säga.
Var ute och åkte igår. Inrikes. Man får överhöra många samtal sådana dagar. Folk brukar prata om aktuella händelser som berör dem. Ingen pratade om Libyen. Det berör ingen. Det är ett gammalt vanligt skenskeende. Alla vet att det är lögn från början till slut. Ingen lyssnar längre. Jag kan inte annat än se det som framgång. Lomhördhet mot lögn. Bra saker.
Så får vi se vad nästa steg i utvecklingen blir. Så småningom kommer sannolikt något slags motreaktion på alla lögner som gått in. Jag tror inte det blir den reaktion man försöker provocera fram. Jag tror inte att folk kommer att bli sådär överdrivet revolutionärt förbannade. Jag tror snarare att det bara kommer att ordna upp sig. Bara sådär, faktiskt.
Bekant på något vis? Bilden kommer från HD-bloggaren Kultur-Sörens inlägg Irakkriget åtta år....
Var ute och åkte igår. Inrikes. Man får överhöra många samtal sådana dagar. Folk brukar prata om aktuella händelser som berör dem. Ingen pratade om Libyen. Det berör ingen. Det är ett gammalt vanligt skenskeende. Alla vet att det är lögn från början till slut. Ingen lyssnar längre. Jag kan inte annat än se det som framgång. Lomhördhet mot lögn. Bra saker.
Så får vi se vad nästa steg i utvecklingen blir. Så småningom kommer sannolikt något slags motreaktion på alla lögner som gått in. Jag tror inte det blir den reaktion man försöker provocera fram. Jag tror inte att folk kommer att bli sådär överdrivet revolutionärt förbannade. Jag tror snarare att det bara kommer att ordna upp sig. Bara sådär, faktiskt.
Bekant på något vis? Bilden kommer från HD-bloggaren Kultur-Sörens inlägg Irakkriget åtta år....
tisdag 29 mars 2011
onsdag 23 mars 2011
Libyskt anfall
Varning för anfallt. Skrattanfall.
Lying Liebya. Och i fred. Jomenvisst. Klirr, sa det. Med besked. Gårdagens SvD.se
Lying Liebya. Och i fred. Jomenvisst. Klirr, sa det. Med besked. Gårdagens SvD.se
tisdag 22 mars 2011
Den kidnappade massans inneboende paradox
Ju fler nationer som kidnappas in i vad man nog får konstatera är den artificiellt frammanade konflikten i Libyen, desto bredare folklig bas blir därmed indraget i vad som aldrig varit en konflikt men benämns som det.
Ju större bas av människor som frivilligt upplåtit sin personliga suveränitet till de beslutsfattare som tvingats till deltagande i denna charad under helt absurda förvändningar men som på grund av sin fångenskap inte ser sig ha något alternaiv (medvetet stavfel).
Men. Denna allt större mängd människor är ju inte helt dumma i huvudet, även om de mediala kanalerna noggrant instruerats att sprida den illusionen. De ser vad som händer och vad deras utlånade suveränitet används till.
Dessa människor – i stort antal – kan när som helst besluta att dra tillbaka sin suveränitet. Att på goda själsliga grunder i sin helhet häva det för länge sedan förverkade men ändå automatiskt förlängda kontrakt om samhällsservice i utbyte mot förtroende.
Slika kidnappningsförsök in i konflikthärdar har lyckats genom historien. Men då man spelar på alla de strängar som finns. Från födotillgång, via ekonomiska utpressningsfaktorer och vidare till ren energiåtstramning så har man så att säga tagit sig vatten över huvudet.
De allra flesta människor är goda människor. Och vad den lilla skara som lever av rädsla och fruktan definierar är själva rädslan. De är de räddaste av alla. Om alla andra också är rädda så känner de sig lite tryggare. Det har fungerat ganska bra. Tills nu.
Vidare för som söker lite mer holistiskt orienterad tankemat (rekommenderas inte, men det bestämmer var och en för sig) så kommer sannolikt just denna lilla passage i teatern - den om Libyen - att på ett förtjänstfullt sätt att illustrera den reviderade Svenska grundlagen.
"Det svenska deltagandet i Libyen är inte bara en humanitär angelägenhet, det är också en i vår grundlag fäst skyldighet", kan det till exempel komma att heta. En grundlagsförändring vars genomförande faktiskt inte är något annat än ett rent bedräger. Vilket ju leder till samma själsliga möjligheter för individen som ovan.
Ju större bas av människor som frivilligt upplåtit sin personliga suveränitet till de beslutsfattare som tvingats till deltagande i denna charad under helt absurda förvändningar men som på grund av sin fångenskap inte ser sig ha något alternaiv (medvetet stavfel).
Men. Denna allt större mängd människor är ju inte helt dumma i huvudet, även om de mediala kanalerna noggrant instruerats att sprida den illusionen. De ser vad som händer och vad deras utlånade suveränitet används till.
Dessa människor – i stort antal – kan när som helst besluta att dra tillbaka sin suveränitet. Att på goda själsliga grunder i sin helhet häva det för länge sedan förverkade men ändå automatiskt förlängda kontrakt om samhällsservice i utbyte mot förtroende.
Slika kidnappningsförsök in i konflikthärdar har lyckats genom historien. Men då man spelar på alla de strängar som finns. Från födotillgång, via ekonomiska utpressningsfaktorer och vidare till ren energiåtstramning så har man så att säga tagit sig vatten över huvudet.
De allra flesta människor är goda människor. Och vad den lilla skara som lever av rädsla och fruktan definierar är själva rädslan. De är de räddaste av alla. Om alla andra också är rädda så känner de sig lite tryggare. Det har fungerat ganska bra. Tills nu.
Vidare för som söker lite mer holistiskt orienterad tankemat (rekommenderas inte, men det bestämmer var och en för sig) så kommer sannolikt just denna lilla passage i teatern - den om Libyen - att på ett förtjänstfullt sätt att illustrera den reviderade Svenska grundlagen.
"Det svenska deltagandet i Libyen är inte bara en humanitär angelägenhet, det är också en i vår grundlag fäst skyldighet", kan det till exempel komma att heta. En grundlagsförändring vars genomförande faktiskt inte är något annat än ett rent bedräger. Vilket ju leder till samma själsliga möjligheter för individen som ovan.
tisdag 22 februari 2011
Medial Libysk motsägelse
Å ena sidan rapporteras det i stor detalj om hur regimen slår ner på det egna folket. Å andra sidan rapporteras det om att pressen inte äger tillträde och att insyn därmed saknas. Så vad är det vi ser?
Låter illa om man har planer på att fly. "Landningsbanan har förstörts i våldsamheterna och kan inte ta emot några flygplan", uppger Egyptens utrikesminister. Enligt Reuters. Enligt SvD.
Låter illa om man har planer på att fly. "Landningsbanan har förstörts i våldsamheterna och kan inte ta emot några flygplan", uppger Egyptens utrikesminister. Enligt Reuters. Enligt SvD.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
