Achtung Pansar!

Den grekiska envåldstroikan börjar visa hur agendan ser ut. Att kombinera ett fortsatt ekonomiskt åderlåtande med bank/militärkomplexet som betalningsmottagare och samtidigt skaffa de tekniskt/taktiskt nödvändiga maktfördelarna visavi den egna befolkningen är ett steg som trojkans uppdragsgivare sannolikt uppskattar. Bra jobbat, grabbar!


"Såja, såja. Greker, nu tar ni och lyssnar. Ni har slarvat bort pengarna. Så. Och den som säger något annat..."

I USA gör man ju precis samma sak. Ingen ska väl försöka lura i någon att de robothundar designade för ”krig” inte är avsedd för den allt vaknare egna befolkningen.


Förarlösa bilar, drönare och robothundar. Kravallpoliser ombedes besöka SYO-konsulenten på plan tre för en titt på alternativa karriärer.

Det är klart att man söker mekaniserat lojala enheter som inte har ett hjärta, en själ och därför kan desertera till mänskligheten från dess motpol. Man vill ha programmerbara krigare som okritiskt genomför vad man blir ålagd att göra oavsett om de består av kött och blod eller om de är fabrikstillverkade.

Men de kan aldrig vinna. Aldrig, aldrig någonsin. Deras ansträngningar må verka ondskefulla men vad de egentligen gör är att väcka oss – allihop. Man vill skapa kaos i samhället så att man får använda sina leksaker och vidare förslava mänskligheten. Om vi inte går på aggressionen utan istället lever våra liv som vi önskar och utan att acceptera ondskefullheten försvinner de helt enkelt. Den energi som driver skådespelet - som gör den nödvändig – upphävs om vi, mänskligheten, överger de tankemönster som är dess upphov. Och det är ju precis just det vi håller på med...

Det surrar...

...om att nästa stora event hos teater terror är planlagt till den 26/6 vid invigningen av damfotbollsmästerskapen i Berlin. En ohygglig energi som samlas i sökandet efter ledtrådar kring detta förmodat planerade spektakel. Ja, vad säger man när teorin om den styrande lilla elitens angrepp på sin så kallade fårskock förefaller rimligare än vilken random mainstreamrapporterad nyhet som helst. Det finns tydligt inkodat i alla händelser, men koden innehåller så många luckor att ett noggrant utplacerat blindskott för att knuffa alla befängda konspirationsteoretiker med kraft att tänka själva av banan inför den verkligt stora föreställningen även det förefaller som en direkt rimlighet.

Krig, som vanligt! Men ett stillsamt, lättkommunicerat och lätthanterligt litet krig som får plats i en enda tom liten hjärncell att rådbråka sig själv.

Krigsförklaring

Det finns väl knappast någon som tror att Sverige är alliansfritt, eller ens har varit i närheten av alliansfritt de senaste femtio åren. I och med att grundlagen ändrades i höstas anser sig rikets ledning ha mandat att fritt med Svenskens goda minne delta i strider med minst sagt grumliga syften. Fel där. Konflikten i Libyen är inte grumlig. Det är ett kristallklart fall av centralbanksinpiskad oljekonfiskering. Svensken ska emellertid sova gott och inte vakna förrän. Mja. Typ strax. Och inse att Sverige är en essensiell kugge i det internationella brottssyndikatet.

Varför? Troligen är de som styr det här landet precis lika kidnappade som alla oss andra. Många har säkert förstått vad de pysslat med. Många har säkert mått redigt illa. Någon har sannolikt tagit sitt liv. Men det hela har ändå fortsatt och Sverige är väsentligt ur det globala perspektivet på grund av sitt läge, sin medgörlighet och sitt ytterst väl indoktrinerade folk. Varför vi deltar i kriget? Eftersom vi tvingats till det, förståss. Vi kan ju inte tillåtas stå utanför som fritt tänkande nation utan den psykos som deltagandet i stridigheter innebär med till exempel dödsfall, militär patriotism och allsköns sagoföreteelser. "Chans för svenskt stridsflyg att visa vad det går för" - jag känner mig medialt och intellektuellt rövknullad.

Men Svensken, då? Svensken har lite att kämpa med. Svensken är fostrad till en konflikträdd ynkrygg. En consensussökande liten plutt som inte vill göra en fluga förnär. Svensken är precis lika jävla kidnappad in i skiten som Amerikanen, Fransosen, Britten, Tysken, Kanadicken, Norrmannen och Dansken. Sannolikt lite mer kidnappad, faktiskt. Just consensusbiten. Det konflikträdda. Det måste fantamig ha sprutats lugnande medel över oss i årtionden. Svensken har alltid fått kämpa med en jävligt motig natur för att kunna bo här. Snudd på upphäva naturlagarna för att plocka sten från en liten permafrusen jordplätt och tjata upp potäterna med viljekraft. Vi lever närmare naturen än något annat folk. Vi tänker och förstår. Men vi visar av någon anledning inte att vi genomskådat skiten. Kanske väntar vi bara på rätt tillfälle. Eller så fungerar besprutningen över förväntan.

"Sverige. Mja, jag läste i aftonbladet att svensken ska avskaffas som begrepp. Att vi lägger ner svenska språket, att vi avskaffar kronan till förmån för Euron och att parlamentet upplöses till förmån för EU. Det stod också att NATO kommer att placera en fredsbevarande trupp i varje samhälle med mer än 100 innevånare, att mobilnätet tillfälligtvis kommer att stängas av, att Internet av säkerhetsskäl kommer att hållas stängt samt att Sverige borde ha tänkt på att grundlagsfästa äganderätten tidigare. Gentemot nationalistiska (=underförstått rasistiska) yttranden som midsommarfirande, Norrlands Guld, fester, burnouts, sill, svampplockning, småskaligt skogs- och jordbruk samt jordgubbstårta kommer de fredsbevarande styrkorna att tillämpa nolltolerans. Av säkerhetsskäl kommer även alla folksamlingar större än en person att skingras. En nutritionslösning från Nestle/Glaxo kommer att distribueras per post på veckobasis. Den som vid kontrollmätning visat sig inte inmundigat preparatet (kallat mat) kommer att tvångsomhändertas."

Vad fan hände? Besprutning. Förefaller helt logiskt.


Lite rysk rapportering, hittad hos StAn.

Nämen!

Vad kunde ha varit mindre oväntat?

Gefühl

Förutom Sverige är nog Tyskland det land som jag spenderat mest tid i. Mellan 1998 och 2001 var jag där åtminstone en gång i veckan och sedan dess har besöken avklingat med konstant takt. Nu var det flera år sedan. Det bor emellertid en känsla i Tyskland och hos Tyskarna som jag inte riktigt kunnat förklara. Den var väldigt stark när jag jobbade därnere. Men jag kunde inte sätta fingret på den.

När man uttryckte att man ”trivdes i Tyskland” eller tyckte att ”Tyskar var trevliga” höjdes så sent som tidigt 2000-tal inte sällan ett politiskt korrekt ögonbryn bakom vilket en tänkande individ drog sitt tillminnes all förintelsens lidande och de hemskheter Tyskarna utsatt världen för under det senaste världskriget.

Det mest utmärkande för den tyska mentalitet jag kommit att gilla är att man inte tar en ”försuddning” som bortförklaring. En försuddning (eng. obfuscation) skulle jag definiera som att man på frågan ”vad har du ätit till lunch” svarar: ”Intaget bestod av en för ändamålet och givet förutsättningarna samt baserad på av oberoende experter anmodade rekommendationer balanserad måltid” istället för att svara t.ex. ”lasange”.

De tyskar jag mött avskyr otydlighet som katter skyr duschen. Mer än en tysk har enträget och gång på gång pressat mig med sitt ”Warum” när jag på det skandinaviska viset försöker glida vidare från detaljer och fortsätta framlägga min koncensusbaserade visionära presentation. När jag sedan besvarat ”Warum” femton gånger frågar samme tysk ”Wie?”. I början tyckte jag att det var oförskämt. Sedan insåg jag vilken enorm tillgång det är att våga fråga tills man har alla svaren.

Man kunde ju tänka sig att tyskarna annars borde ha lärt sig. Att de inte borde vara så kaxiga av sig och pressa oss ausländers som kommer med våra mer approximativa propåer och dessutom kan göra det utan belastningen av att själva ha någon som helst inbladning i tyskarnas uppenbarliga storhetsvansinne.

Nu, med lite perspektiv och kopplat till relativt nyliga insikter om vad de tyska krigen egentligen varit för något och därmed också insikter om vad det tyska folket faktiskt varit och i stor grad fortfarande är utsatt för börjar jag begripa. Man har lärt sig att man inte får ifrågasätta de stora missförstånden. Att det faktiskt är olagligt att ställa för detaljerade frågor om den historia som är skriven och plomberad. Men mer skit än så kan man faktiskt inte ta. När någon kommer och surrar med sina försuddade visioner och ospecificerade planer får man en ventil att pysa lite. Man får slå näven i bordet och visa att det är nog med hittepå nu.

Därför har diskussioner med tyskar alltid varit mer givande än med något av de koncensusfolkslag som befolkar till exempel Sverige, Storbritannien och USA. Därför har Tyskland gjort ett varmt men också rättskaffens intryck trots att man redan från första klass i skolan fick lära sig om deras enorma brott mot mänskligheten. Förklarar det varma, gemytliga men taktfasta ifrågasättandet av allt. Dankeschön för det!

Så, med 200 mil i bil den senaste veckan och med Spotifys samtliga tillgängliga spår från tyska Oomp! i baslådan kom dessa insikter att vid sidan av ett lätt tinnitusliknade tjut i örat att blandas med nämnda grupps texter. De är osedvanligt upplysta kring vad som försiggår i världen. Få band i den anglosaxiska världen hade överlevt med liknade texter (B.E.P:s senaste album the E.N.D varandes ett förtjänstfullt undantag).


Den som vill säga något sant måste som regel göra det i narrens eller annan för elitens bekväma rangbaserade avfärdandes nödvändiga utstyrsel.

Och avslutningsvis: Nej, jag är inte nazist. Men jag tänker. Själv. Vilket sannolikt gör mig till en samhällsfara.

Klarspråk

"Detta NWO, det kommer emellertid att styra hela världen, inte bara en ansenlig del av det som Rom en gång gjorde för länge sedan, nu från dess huvudkontor i Tyskland. Denna grupp är ansvarig för döden och lidandet på över 180 miljoner män, kvinnor och barn. De var ansvariga för första världskriget, andra världskriget, Koreakriget och Vietnam, etc. De har skapat perioder av inflation och deflation i syfte beslagta och befästa den rika världen. De var ansvariga för slaveriet på över två miljarder människor i alla kommunistiska nationer som Ryssland, Kina, Östeuropa, etc., eftersom de var direkt ansvarig för skapandet av kommunismen i dessa länder."

Carl Norberg beskriver ett nuläge och bryter mot nutidshistoriens tabun. Jag finner det modigt, uppriktigt och ytterst läsvärt. Döm själv.

Dags att formulera en fortsättning. En mänsklig sådan. Bor ett frö i varje tänkande individ. Sannolikt flera i de som hittills inte riktigt hängt med i cirkusen. Känns det rätt så är det rätt. Och vice versa. Rätt enkelt, ansvarets oändlighet till trots.

Nord och syd sätts upp på teatern

Nu ska det där gamla köttbenet Nordkorea äntligen komma till användning. SvD:s svarta temarubrik nedan kan bara den bli löjeväckande komisk i en eventuell kommande historias ljus - [SVT] (tack till Stan).

Teateraffisch från SvD daterad 2010-11-25.

Vem behöver källkritik eller funderingar djupare än en hundradels millimeter när alla ju vet att Nordkorea är skurkar och Sydkorea och deras allierade alltid vill allas bästa? Teater, ren och skär teater med halvtaskig skriven intrig och utebliven trovärdighet.

Men å andra sidan krävs det inte så mycket för att förstå att det ligger ett par hundar begravna under den halvpajigt regisserade ytan. Vilket kan vara meningen. Det är väl så en vanmäktighetsfödande kraftdemonstration inför det ökande antal tänkande individer som finns på planeten skulle kunna se ut. Jag tror att de som håller i teaterns trådar tycker att det går ganska bra nu. Jag är emelletid inte övertygad.

Men spännande är det. Så in i vassen.

Distraktionsmomentet nu

Tänk efter lite. Fundera på vad som händer mellan de Koreanska bröderna. Att det skulle vara som det presenteras i media är ju nästan fullkomligt orimligt.

Att vårt ekonomiska system som bygger på skapandet av skuld mot i det närmaste obefintliga reserver är ett bedrägeri som precis just nu börjar nå gemene mans medvetande. Denna insikt hotar på många olika sätt de som håller i trådarna för den civilisation vi lever i.

Ett krig eller motsvarande är ett väl inarbetat distraktionsmedel som dessutom spelar den ekonomiska maktens konservatorer i händerna. Att se förbi desinformationsstrukturer, inlärda sanningar och kollektiv aversion är ett annat alternativ.