Ekot i P1, tisdag 7/12 kl 06.00.
"Nästa år väntas NATO genomföra en första större övning i området (baltikum) i enlighet med den nya planeringen. Natos nya inriktning kan ha betydelse också för Sverige. I enlighet med den Solidaritetsplikt som riksdagen antagit kan svensk trupp komma att användas till exempel vid en konflikt i baltikum."
Sveriges Radio, Ekot klockan 06.00 den 10/12 2010. Citatet hämtat från 01.56 i klippet.
Då var det alltså officiellt. Utan föregående debatt, precis enligt planen. Solidaritetsplikt var namnet.
Visar inlägg med etikett Grundlagen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Grundlagen. Visa alla inlägg
lördag 11 december 2010
måndag 22 november 2010
Grundlagen revisited
Nu har jag lyckats skumma igenom hela proposition 2009/10:80 - en reformerad grundlag. Ett lättläst litet kompendium på nätta 423 sidor.
Det finns just inga braskande citat eller flagranta exempel på hur man i klar och tydlig lagtext dekapiterar Svenskens fri- och rättigheter. Inga passager som var för sig skickar Orwellska rysningar längst ryggraden på läsaren.
I varje del sker ett givande och ett tagande. Ett jämkande som för oss från ett nuläge till ett nytt läge och som genom att i upprepade cirkelrörelser addera ytterligare tolkningsmöjligheter gradvis smetar ut fokalpunkten för resonemanget och öppnar för godtyckliga godtyckligheter.
Specifikt torde detta vara något som angreppet på den så kallade rimlighetsprincipen åstadkommer (8.5.3). Det är per design svårt för lekmannen att förstå vartåt man knuffar sakers tillsgånd och utan tvekan ger själva texten en hel del utrymme i fråga om tolkning härvidlag.
Ett exempel - från författningskommentarerna, 2 kap under rubriken "Kroppslig integritet och rörelsefrihet", börjar på sidan 249 i propositionen.
Ett exempel av mer eller mindre relevans. Märk hur öppningarna för godtyckligheter kommer mot slutet. I sällskap med glidandet från själva frågan om integritetsintrånget till att ställas gentemot åtgärdens ändamål. Vilket väl ändå får vara själva definitionen på godtycklighet eftersom det inte ytterligare specificeras.
Jag inser att det varken är möjligt eller menat för gemene medborgare att sätta sig in vad som ligger för beslut på onsdag denna vecka. Jag hade trott att man med en reformerad grundlag ville råda bot på just precis det men tycker mig se raka motsatsen.
Det enda mönster som framstår riktigt tydligt är att saker blir otydligare och mer avhängiga saker utanför Sveriges kontroll. Det är emellertid uppenbart även för lekmannen.
Punkt efter punkt rör man till det med godtycklighetens trollspö utan att någon som helst uppmärksamhet ägnas det i det offentliga rummet. Detta i kombination med att halva det offentliga Sverige yttrat sig kring propositionen framstår inte som ett särskilt gott bevis på att Sverige är den fungerande demokrati man utger sig för att vara.
Alternativt kanske man kan säga att demokrati som företeelse inte är vad det utger sig för att vara.
I en demokrati av den förespeglade arten borde en grundlag vara begriplig och tillgänglig för "var och en" som det nu heter i den nya grundlagen. Och inför en förändring borde det därför vara av intresse att sprida information kring denna för att vinna acceptans och brett folkligt stöd för det man söker genomdriva.
Att sopa förändringarna under mattan och genomdriva dem under radar, vilket uppenbarligen är vad som pågått här och vilket ytterligare tillstyrks av att man valt att samtidigt genomföra den enorma mängd språkliga distraktionsmedelsförändringar undergräver hela tilltron för det demokratiska rättsamhället.
Vilket i förlängningen kan få saker och ting att gå överstyr, för om inte "var och en" respekterar samhällets styrelseskick och lagar får vi sannolikt en ganska orolig period.
Vilket - om man funderar lite på saken - kan vara en målsättning. Då kan nya storheter stiga ur det oroliga djupet och visa oss vägen till lag och ordning utan onödig individuell rörelsefrihet.
Det finns just inga braskande citat eller flagranta exempel på hur man i klar och tydlig lagtext dekapiterar Svenskens fri- och rättigheter. Inga passager som var för sig skickar Orwellska rysningar längst ryggraden på läsaren.
I varje del sker ett givande och ett tagande. Ett jämkande som för oss från ett nuläge till ett nytt läge och som genom att i upprepade cirkelrörelser addera ytterligare tolkningsmöjligheter gradvis smetar ut fokalpunkten för resonemanget och öppnar för godtyckliga godtyckligheter.
Specifikt torde detta vara något som angreppet på den så kallade rimlighetsprincipen åstadkommer (8.5.3). Det är per design svårt för lekmannen att förstå vartåt man knuffar sakers tillsgånd och utan tvekan ger själva texten en hel del utrymme i fråga om tolkning härvidlag.
Ett exempel - från författningskommentarerna, 2 kap under rubriken "Kroppslig integritet och rörelsefrihet", börjar på sidan 249 i propositionen.
6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt
ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom
skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot
undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig
avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.
Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna
skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan
samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga
förhållanden.
I paragrafen behandlas delar av skyddet för den kroppsliga integriteten samt skyddet mot husrannsakan m.m. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § såvitt avser skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp, kroppsvisitation och husrannsakan m.m. och skyddet för förtroliga meddelanden. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.1 och 9.5.1.
I första stycket har uttrycket ”varje medborgare” ersatts med ”var och
en” för att tydliggöra att fri- och rättighetsskyddet gäller lika för alla.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
I andra stycket, som inte har någon tidigare motsvarighet, finns en
bestämmelse som utvidgar skyddet mot intrång i den personliga
integriteten. Bestämmelsen innebär att enskilda, vid sidan av vad som
redan följer av första stycket, är skyddande mot åtgärder från det
allmännas sida som innefattar betydande intrång i den personliga
integriteten, om intrånget sker utan samtycke och innebär övervakning
eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Bestämmelsen
träffar inte åtgärder som en enskild vidtar i förhållande till en annan
enskild. Avgörande för om en åtgärd ska anses innebära övervakning
eller kartläggning är inte dess huvudsakliga syfte utan vilken effekt åtgärden
har. Vad som avses med övervakning respektive kartläggning får
bedömas med utgångspunkt från vad som enligt normalt språkbruk läggs
i dessa begrepp. Uttrycket ”enskilds personliga förhållanden” avses här
ha samma innebörd som i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400). Vid bedömning av vilka åtgärder som kan
anses utgöra ett ”betydande intrång” ska både åtgärdens omfattning och
arten av det intrång åtgärden innebär beaktas. Även åtgärdens ändamål
och andra omständigheter kan ha betydelse vid bedömningen.
Bestämmelsen omfattar endast sådana intrång som på grund av åtgärdens
intensitet eller omfattning eller av hänsyn till uppgifternas integritetskänsliga
natur eller andra omständigheter innebär ett betydande ingrepp i
den enskildes privata sfär.
Ett exempel av mer eller mindre relevans. Märk hur öppningarna för godtyckligheter kommer mot slutet. I sällskap med glidandet från själva frågan om integritetsintrånget till att ställas gentemot åtgärdens ändamål. Vilket väl ändå får vara själva definitionen på godtycklighet eftersom det inte ytterligare specificeras.
Jag inser att det varken är möjligt eller menat för gemene medborgare att sätta sig in vad som ligger för beslut på onsdag denna vecka. Jag hade trott att man med en reformerad grundlag ville råda bot på just precis det men tycker mig se raka motsatsen.
Det enda mönster som framstår riktigt tydligt är att saker blir otydligare och mer avhängiga saker utanför Sveriges kontroll. Det är emellertid uppenbart även för lekmannen.
Punkt efter punkt rör man till det med godtycklighetens trollspö utan att någon som helst uppmärksamhet ägnas det i det offentliga rummet. Detta i kombination med att halva det offentliga Sverige yttrat sig kring propositionen framstår inte som ett särskilt gott bevis på att Sverige är den fungerande demokrati man utger sig för att vara.
Alternativt kanske man kan säga att demokrati som företeelse inte är vad det utger sig för att vara.
I en demokrati av den förespeglade arten borde en grundlag vara begriplig och tillgänglig för "var och en" som det nu heter i den nya grundlagen. Och inför en förändring borde det därför vara av intresse att sprida information kring denna för att vinna acceptans och brett folkligt stöd för det man söker genomdriva.
Att sopa förändringarna under mattan och genomdriva dem under radar, vilket uppenbarligen är vad som pågått här och vilket ytterligare tillstyrks av att man valt att samtidigt genomföra den enorma mängd språkliga distraktionsmedelsförändringar undergräver hela tilltron för det demokratiska rättsamhället.
Vilket i förlängningen kan få saker och ting att gå överstyr, för om inte "var och en" respekterar samhällets styrelseskick och lagar får vi sannolikt en ganska orolig period.
Vilket - om man funderar lite på saken - kan vara en målsättning. Då kan nya storheter stiga ur det oroliga djupet och visa oss vägen till lag och ordning utan onödig individuell rörelsefrihet.
tisdag 16 november 2010
Grundlagslurad minus en vecka
Om allt går som det ska – och det har det gjort hittills – så kommer Sverige att på onsdag ha beslutat om en i stora stycken förändrad grundlag. Vissa tycker att inskrivandet av EU-medlemskapet är den knepigaste passagen. För egen del tycker jag nog att det där med att militären ska få sättas in mot medborgarna är lite svårsmält. Faktiskt.
Men det är ju en smakfråga. Media? Sorry – nejnej. Inga frågor, tack. DN har emellertid, på grund av de så förhatliga Sverigedemokraterna tvingats nämna saken.
Det är nog ganska lätt att tro – i egenskap av makthavare – att denna form av lagändringar i det fördolda är en smidig och snygg lösning. Utifrån (eller kanske snarare inifrån) det maktkonserverande synsättet är det ju fullkomligt logiskt och säkerligen i enlighet med påbud från dockteaterdirektionen.
Men när det väl kommer fram hur saker och ting gått till. När fler än jag och de futtiga hundratusentals som med mig begripit vad det är som försiggår ackompanjeras av större delen av populationen. Då kommer saken i ett annat ljus. Och det förefaller också som om ledande politiker inser detta och ser till att avgå med viss stil och i tid.
Men det är ju en smakfråga. Media? Sorry – nejnej. Inga frågor, tack. DN har emellertid, på grund av de så förhatliga Sverigedemokraterna tvingats nämna saken.
Det är nog ganska lätt att tro – i egenskap av makthavare – att denna form av lagändringar i det fördolda är en smidig och snygg lösning. Utifrån (eller kanske snarare inifrån) det maktkonserverande synsättet är det ju fullkomligt logiskt och säkerligen i enlighet med påbud från dockteaterdirektionen.
Men när det väl kommer fram hur saker och ting gått till. När fler än jag och de futtiga hundratusentals som med mig begripit vad det är som försiggår ackompanjeras av större delen av populationen. Då kommer saken i ett annat ljus. Och det förefaller också som om ledande politiker inser detta och ser till att avgå med viss stil och i tid.
fredag 8 oktober 2010
Om Afghanskt mörker och grundlagen
En mycket välskriven betraktelse av Mikael Holmström på svd.se idag tar avstampet i grundlagen vilken stipulerar att all makt i Sverige utgår från folket. Mer på SvD.se, samt regeringen.se.
Värt att reflektera över då åtminstone jag kommit till något slags insikt om att makten nästan helt förflyttat sig annorstädes. Millimeter för millimeter, under de bästa av förespeglingar och knappt märkbart. Och just därför har förändringen varit så fullkomligt effektiv och på något sätt imponerande, närmast vacker i sitt bedrägliga genomförande.
Vad som händer svenskar i Afghanistan måste baserat på mina iakttagelser vara ett av många områden där det mörkas systematiskt. Det kanske mest uppenbara är den ändring av grundlagen som ligger och väntar på att bli genomklubbad. En grundlagsändring som faktiskt flyttar makten från folket, gör det möjligt för staten att använda militären mot befolkningen och lite annat smått och gott - väl uppblandat med bra reformer som glidmedel.
Jag hoppas innerligt att SD orsakar debatt kring detta – oetablerade politiker som de hoppeligen är. Media väljer konsekvent att ignorera denna fråga på grunder vilka man kan fördjupa sig i om man har lust. En rejäl direktsänd sammandrabbning i kammaren skulle göra belysandet av detta faktum oundvikligt.
Om detta skulle ske är det nog ganska troligt att ”det etablerade Sveriges” kampanj "vi gillar olika" utvecklas då det rimligen blir SD väcker liv i frågan.
Vad jag än må tycka om att tycka illa om invandrare, invandrarfientliga, fotbollsspelare, rörmokare, elektriker, bilförsäljare eller frimärkssamlare på det där snäsigt föraktfulla sättet så tror jag att om ingen rör upp lite damm i vårt kära parlament så är vi snart inte bara intellektuellt utan även legalt lobotomerade.
Kampanjutveckling. Steg 1 - få mobben i rörelse. Steg 2 - likriktningens piska viner mot de som reflekterar över att reflektera - alla andra tycker illa om på samma sätt. Steg 3 - klartext: "Talk to the hand!"
Värt att reflektera över då åtminstone jag kommit till något slags insikt om att makten nästan helt förflyttat sig annorstädes. Millimeter för millimeter, under de bästa av förespeglingar och knappt märkbart. Och just därför har förändringen varit så fullkomligt effektiv och på något sätt imponerande, närmast vacker i sitt bedrägliga genomförande.
Vad som händer svenskar i Afghanistan måste baserat på mina iakttagelser vara ett av många områden där det mörkas systematiskt. Det kanske mest uppenbara är den ändring av grundlagen som ligger och väntar på att bli genomklubbad. En grundlagsändring som faktiskt flyttar makten från folket, gör det möjligt för staten att använda militären mot befolkningen och lite annat smått och gott - väl uppblandat med bra reformer som glidmedel.
Jag hoppas innerligt att SD orsakar debatt kring detta – oetablerade politiker som de hoppeligen är. Media väljer konsekvent att ignorera denna fråga på grunder vilka man kan fördjupa sig i om man har lust. En rejäl direktsänd sammandrabbning i kammaren skulle göra belysandet av detta faktum oundvikligt.
Om detta skulle ske är det nog ganska troligt att ”det etablerade Sveriges” kampanj "vi gillar olika" utvecklas då det rimligen blir SD väcker liv i frågan.
Vad jag än må tycka om att tycka illa om invandrare, invandrarfientliga, fotbollsspelare, rörmokare, elektriker, bilförsäljare eller frimärkssamlare på det där snäsigt föraktfulla sättet så tror jag att om ingen rör upp lite damm i vårt kära parlament så är vi snart inte bara intellektuellt utan även legalt lobotomerade.
Kampanjutveckling. Steg 1 - få mobben i rörelse. Steg 2 - likriktningens piska viner mot de som reflekterar över att reflektera - alla andra tycker illa om på samma sätt. Steg 3 - klartext: "Talk to the hand!"
tisdag 21 september 2010
Dumokrati?
Jag tycker nog att man kan kosta på sig att reflektera - är detta demokrati eller teater?
I september klubbas om det inte ifrågasätts en omfattande grundlagsförändring som bland annat för det möjligt att sätta in den svenska militären mot de egna medborgarna. Proposition 2009/10:80 - "En reformerad grundlag". Första beslutet fattades i juni under den mest fullkomliga mediatystnad. Nu återstår att godkänna detta i september så är saken klar i den goda demokratiska ordning som råder. Ådalen 1931 - någon som minns? För gammalt eller komplicerat, kanske. Osexigt.
Men att skutta runt och protestera mot att SD överhuvudtaget existerar går fint det. SD är ett utpräglat missnöjesparti. Just nu pågår alltså omfattande missnöjesyttringar kring missnöjesyttringen. Djälvligt produktivt och moget.
Skäll på den som skäller. Visa missnöje över den som visar missnöje. Rättning i leden. Var indoktrinerad. Tänk inte. Tyck rätt. Far på varandra, bara. Ju mer fientlighet människor emellan, desto mer lättstyrda är vi. Lättlurade, uppretade fånar är bra, lätthanterliga fånar.
Rasist. Det är ett enkelt, greppbart skällsord som är fullkomligt politiskt korrekt och oantastligt på alla sätt. För så har det beslutats. Ett åsiktsmässigt missfoster som offras på den skrikande mobbens altare.
Dags att kliva ur sandlådan och sluta bete sig som en panikslagen skock. Inse att var och en har ansvaret fullt ut och in till varje atom i sin egen och sin omgivnings tillvaro. Att många röstar på SD innebär att det är dags att tänka till. Inte gapa på och låta det bli så hysteriskt så att våra makthavare kan klubba igenom sin hett åtrådda grundlagsförändring och sedan sätta in militären mot hela den käbblande högen.
Gropen är grävd. Skopan är väl kamouflerad och de lugnande medlen doseras kontinuerligt. Återstår bara att lägga i en växel och putta hela högen över kanten. Ingen kommer att märka det för hela bunten spottar och svär åt varandra eller sitter och polerar sina skygglappar.
I efterhand kanske vi undrar vadfan det var som hände. Med en långt mycket jobbigare uppförsbacke ur den gropen som den från skuggorna styrande handen under tiden vi käbblat har förseglat med ett stabilt galler och riktigt sjyssta "duschar".
Det finns en anledning till att media rapporterar om SD-upploppen och inte om grundlagsförändringarna. Det är för att du ska tycka och agera på ett visst sätt. Media styr dina tankar om du inte tänker själv. "Bruset" tar över om du inte har en egen struktur. Och det är var och ens förbannade skyldighet som människa att använda cellerna uppe i skallen.
Så. Vad är farligast? De 5.7% av de röstberättigade som satte ett finger i luften eller den stora, stillatigande massan som låter hjärnan ligga i träda en stund och därigenom tillåter den intellektuella våldtäkten och dess implikationer fortsätta.
Men det är klart - visst är det skönt att få blåsa ur sig lite. Hata lite. Förakta och mys-tycka-illa-om en hög missnöjda människor (nu kallade jag de som röstade på SD människor - det var verkligen inte politiskt korrekt) och vara del i den samstämmiga koskocken som idisslar varandras unisona sång. För visst är det väl obeskrivligt föraktligt med människor som föraktar andra för deras förakt? Undrar jag föraktfullt.
Huvudet på spiken.
I september klubbas om det inte ifrågasätts en omfattande grundlagsförändring som bland annat för det möjligt att sätta in den svenska militären mot de egna medborgarna. Proposition 2009/10:80 - "En reformerad grundlag". Första beslutet fattades i juni under den mest fullkomliga mediatystnad. Nu återstår att godkänna detta i september så är saken klar i den goda demokratiska ordning som råder. Ådalen 1931 - någon som minns? För gammalt eller komplicerat, kanske. Osexigt.
Men att skutta runt och protestera mot att SD överhuvudtaget existerar går fint det. SD är ett utpräglat missnöjesparti. Just nu pågår alltså omfattande missnöjesyttringar kring missnöjesyttringen. Djälvligt produktivt och moget.
Skäll på den som skäller. Visa missnöje över den som visar missnöje. Rättning i leden. Var indoktrinerad. Tänk inte. Tyck rätt. Far på varandra, bara. Ju mer fientlighet människor emellan, desto mer lättstyrda är vi. Lättlurade, uppretade fånar är bra, lätthanterliga fånar.
Rasist. Det är ett enkelt, greppbart skällsord som är fullkomligt politiskt korrekt och oantastligt på alla sätt. För så har det beslutats. Ett åsiktsmässigt missfoster som offras på den skrikande mobbens altare.
Dags att kliva ur sandlådan och sluta bete sig som en panikslagen skock. Inse att var och en har ansvaret fullt ut och in till varje atom i sin egen och sin omgivnings tillvaro. Att många röstar på SD innebär att det är dags att tänka till. Inte gapa på och låta det bli så hysteriskt så att våra makthavare kan klubba igenom sin hett åtrådda grundlagsförändring och sedan sätta in militären mot hela den käbblande högen.
Gropen är grävd. Skopan är väl kamouflerad och de lugnande medlen doseras kontinuerligt. Återstår bara att lägga i en växel och putta hela högen över kanten. Ingen kommer att märka det för hela bunten spottar och svär åt varandra eller sitter och polerar sina skygglappar.
I efterhand kanske vi undrar vadfan det var som hände. Med en långt mycket jobbigare uppförsbacke ur den gropen som den från skuggorna styrande handen under tiden vi käbblat har förseglat med ett stabilt galler och riktigt sjyssta "duschar".
Det finns en anledning till att media rapporterar om SD-upploppen och inte om grundlagsförändringarna. Det är för att du ska tycka och agera på ett visst sätt. Media styr dina tankar om du inte tänker själv. "Bruset" tar över om du inte har en egen struktur. Och det är var och ens förbannade skyldighet som människa att använda cellerna uppe i skallen.
Så. Vad är farligast? De 5.7% av de röstberättigade som satte ett finger i luften eller den stora, stillatigande massan som låter hjärnan ligga i träda en stund och därigenom tillåter den intellektuella våldtäkten och dess implikationer fortsätta.
Men det är klart - visst är det skönt att få blåsa ur sig lite. Hata lite. Förakta och mys-tycka-illa-om en hög missnöjda människor (nu kallade jag de som röstade på SD människor - det var verkligen inte politiskt korrekt) och vara del i den samstämmiga koskocken som idisslar varandras unisona sång. För visst är det väl obeskrivligt föraktligt med människor som föraktar andra för deras förakt? Undrar jag föraktfullt.
Huvudet på spiken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
