Vi leker bank 2.0

Detta är en uppdaterad version av inlägget Vi leker bank från september 2010 som inte tog hänsyn till kreditmultiplikatoreffekten, det vill säga det faktum att vad som lånas ut i en bank ofta sätts in i en annan och där ger upphov till grund för ny utlåning vilket ju tvivelsutan ökar "effekten" i systemet högst avsevärt.

Vi leker vederbörligen förenklat¹ starta-bank-leken och kikar på banken inifrån för en bättre förståelse.

Första kunderna:
Det börjar med att vi (banken, alltså) får en insättning från en sparkund. Insättningen om 50 kSEK hamnar i vår reserv.

Så kommer vår första lånekund in genom dörren. Det är någon som vill låna en miljon till att köpa en sommarstuga. Nu kan det tyckas se mörkt ut för oss som ju bara har 50 000 kr. Men eftersom vi är just en bank är det inga problem.

För lån till fastighet² med pantbrev³ måste vi ha fyra procent av det utlånade beloppet, resterande får vi låna ut ändå. 4% av 1 000 000 kr = 40 000 kr så det går ju hur fint som helst det.

Vi skriver ut lånehandlingarna och sätter in 1 000 000 kr på kundens konto, varav 40 000 kr kommer från vår reserv.


Kunden lånade 1 000 000 kr med hjälp av 40 000 kr ur våra tillgångar

De resterande 960 000 kronorna? Eftersom vi är bank så ändrar vi saldot på kundens konto så att pengarna finns där. Vi skapar dem så att säga i det ögonblicket. Detta är kärnan i all bankverksamhet. Skapandet av pengar.

Men. Man kan väl inte bara skapa pengar? Jo, bankerna har den rättigheten så gott som hela världen - undantaget ett antal skurkstater.

Nu föll det sig så lyckligt att säljaren av sommarstugan också var vår första kund - sparkunden. När han erhåller sina pengar sätts de in på hans konto och utgör därigenom grund för ytterligare utlåning. Vi har alltså fått tillbaka de pengar vi precis nytt skapat och kan genast använda dessa för att skapa nya.


Pengarna som skapats måste ju ta vägen någonstans. In bankväsendet igen.


Fler kunder
Lånekunden med sommarstugan får betala 5% ränta amorteringsfritt på lånet, alltså 50 000 kr per år. Men redan efter ett halvår tittar nästa lånekund in genom dörren. Det är en kommun som behöver har det lite kärvt. En skola håller på att förfalla och de behöver låna 12 miljoner för att renovera den. Det är inga problem för oss eftersom utlåning får ske till stat och kommun helt utan reservtäckning². Vi skriver gladeligt ut lånehandlingar på 12 MSEK vilket vid 5% ränta ger oss 600 kSEK per år.

Entreprenören som ska utföra arbetet på skolan har också konto i vår bank. Denne erhåller en förskottsbetalning enligt avtal om 2 MSEK vilken nu också bokförs i vår reserv som grund för ny utlåning.

Vi gör vårt första bokslut. De 50 000 kr vi började med har nu genererat 360 000 kr i ränteintäkt utöver de 10 000 kr vi redan hade. Vidare har vi inlåningsreserver om 3 MSEK vilket ger 3 370 000 kr bokfört i reserven.

Full fart
De 3 370 000 kronorna som banken nu har möjlighet att använda som reserv kan användas för utlåning till bostäder motsvarande 84 250 000 kronor. Om så lite som 10% av dessa pengar hamnar i just vår bank till följd av att avträdande fastighetsägare har sina pengar hos oss ökas reserven till 8 425 MSEK. Vilket i sin tur kan användas till nya bolån om 210 MSEK. Något som ger ungefär 10 MSEK i ränta per år vid fem procent.

I verkligheten...
...är det faktiskt ännu mer bedrägligt. Banker lånar av varandra för att säkerställa att de pengar som blir till genom utlåning snarast möjligt återgår som underlag för mer utlåning. När banker lånar av varandra bokförs samma pengar flera gånger. Man kan säga att pengar som skapats av en bank blir kvar i bankcirkulation såvia de inte tas ut i form av kontanter.


Noter:
¹) Startandet och drivandet av banker är (givetvis) omgärdat av de mest välväxta skogar av regelverk. Den samhälleliga bilden är att Finansinspektionen har översyn över finansmarknaden och ser till att dessa regelverk följs. Internationella valutafonden IMF är emellertid den verkliga makten inom detta system som kallas Fractional Reserve Banking. Om man vill vara lite vitsig kan man säga att IMF bestämmer och att finansinspektionen utövar överseende och inte översyn. Regelverkens ymnighet och vildvuxenhet till trots så är själva hjärtat i bankväsendet just skapandet av nya pengar vilket detta inlägg syftar till att illustrera.

²) Kapitaltäckningskrav – den del av det utlånade beloppet som måste finnas bokfört som reserv i banken. Fastställs enligt Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, samt regelverken Basel I och II. En täckningsgrad om 8% är föreskriven men där finns regler om kapitaltäckningsgrad per riskgrupp också vilket för att de verkliga kraven i fråga om kapitaltäckning ser ut ungefär som följer:

För stat och kommun gäller 0% kapitalkrav av 8 %, vilket som bekant blir just 0%
För banker och bankgarantier gäller 20% kapitaltäckning av 8% vilket blir 1.6 %
För bostadslån med pantbrev gäller 50% kapitaltäckning av 8 % = 4%
För övriga lån gäller 100% kapitaltäckning av 8% = 8%

³) Pantbrev. Ett slags inregistrerad handling som krävs för bottenlån på fastigheter.

GMOrdkrig

Delar av den Akademiska Världen har satt ner foten gentemot ett familjeägt livsmedelsföretag - City Gross - angående deras anti-GMO-reklamsatsning [SvD Brännpunkt fredag]. De Lärde anför framförallt att City Gross a) spelar på demoniserad rädsla för GMO-föra och b) det omoraliska att angripa GMO som i sig kan var lösningen på en uppseglande matkris*.

City Gross och anhang pekar i en replik på den avstannade GMO-debatten och sneglar inför åhöraren mot kopplingen mellan forskarvärlden och de bjässar till företag som förespråkar GMO [SvD].

GMO inkuberas trotsallt i det dynamiska området mellan stora multinationals och den akademiska världen och drivs ekonomiskt av finansvärldens avkastningskrävande drivkraft vilken i sin tur också den har en drivkraft. Att City Gross är ett familjeägt företag vid sidan av det koncentrerande ägandet är sannolikt väsentligt i sammanhanget.


Vad gäller City Gross marknadsföring så är jag dessvärre lite luttrad efter ett par riktigt dåliga köttbitar i somras - inköpta efter infusion av köplust via Mat-Tinas bräkande utfästelser. Men marknadsföring är marknadsföring och om att spela på rädsla inte skulle vara en del av den vokabulären skulle 90% av all marknadsföring försvinna.

Kanske dags för De Lärde att anföra ett fälttåg gentemot Försäkringsbranschen och den försämring av livskvaliteten som deras "du är väl rädd för..."-reklam innebär för de stackars vettskrämda konsumenterna. Jag tror inte att De Lärde skulle ha kastat sig över t.ex. Nestle. Dels för att de pekar i samma riktning och dels för att de är för stora och starka att bråka med.

*) Matkris. Oljekris. Energikris. Finanskris. Visst bor det något symmetriskt intrikat i kriserna?

Vi leker bank

OBS: Detta inlägg har uppdaterats för att ta hänsyn till kreditmultiplikatoreffekten. Se Vi leker bank 2.0.

Vi leker vederbörligen förenklat¹ starta-bank-leken och kikar på banken inifrån för en bättre förståelse.

Första månaden:
Det börjar med att vi (banken, alltså) har en viss summa pengar. En reserv. I vårt exempel är reserven 50 000 kr – vårt startkapital.

Så kommer vår första kund in genom dörren. Det är någon som vill låna en miljon till att köpa en sommarstuga. Nu kan det tyckas se mörkt ut för oss som ju bara har 50 000 kr. Men eftersom vi är just en bank är det inga problem.

För lån till fastighet² med pantbrev³ måste vi ha fyra procent av det utlånade beloppet, resterande får vi låna ut ändå. 4% av 1 000 000 kr = 40 000 kr så det går ju hur fint som helst det.

Vi skriver ut lånehandlingarna och sätter in 1 000 000 kr på kundens konto, varav 40 000 kr kommer från vårt startkapital.


Kunden lånade 1 000 000 kr med hjälp av 40 000 kr ur våra tillgångar

De resterande 960 000 kronorna? Eftersom vi är bank så ändrar vi saldot på kundens konto så att pengarna finns där. Vi skapar dem så att säga i det ögonblicket. Detta är kärnan i all bankverksamhet. Skapandet av pengar.

Men. Man kan väl inte bara skapa pengar? Jo, bankerna har den rättigheten så gott som hela världen - untantaget ett antal skurkstater.

Du kan sluta läsa här om du vill. Det är helt ok. Eller fortsätta nedan. Alternativt:
Läsa det här gamla inlägget som har några länkar på ämnet i sig, eller den här lite lätt konspiratoriska, kanske.




Mja, här följer fortsättningen på bankhistorien för den som orkar:

Första året
Kunden får betala 5% ränta amorteringsfritt på lånet, alltså 50 000 kr per år. Men redan efter ett halvår tittar nästa kund in genom dörren. Det är en kommun som har det lite kärvt. En skola håller på att förfalla och de behöver låna 12 miljoner för att renovera den. Det är inga problem för oss eftersom utlåning får ske till stat och kommun helt utan reservtäckning². Vi skriver gladeligt ut lånehandlingar på 12 MSEK vilket vid 5% ränta ger oss 600 kSEK per år.

Vi gör vårt första bokslut. De 50 000 kr vi började med har nu genererat 360 000 kr i ränteintäkt utöver de 10 000 kr vi redan hade. 370 000 kr bokfört i reserven alltså. Sagt och gjort.

Andra året, bokslut och framtidsplaner
In kommer en mycket välklädd bilköpare. Han har just sett en extrautrustad Ferrari för fyra miljoner som han gärna vill köpa. Vi har ju 370 000 att skapa pengar ur och för denna typ av lån gäller en kapitaltäckningsgrad² på 8%. 4 000 000 x 8 % = 320 000 kr. Saken är pannbiff. Även bilköparen får låna till 5% ränta. Kvar i reserven finns 50 000 kr.

Efter ytterligare ett år har vi fått in ränta som följer: Huslånet: 50 000 kr. Kommunlånet 600 000 kr. Billånet 5% x 4 000 000 = 200 000 kr. Alltså 850 000 kr. I reserven har vi nu 900 000 kr och ett positivt resultat som kan delas ut till aktieägare, återinvesteras eller användas för fortsatt utlåning med s.k. multiplikatoreffekt. Smartast är emellertid att låna ut pengar till en av oss själva eller till oss närstående nystartad bank. Vilket är precis vad som hänt och varför allt kapital i världen är koncentrerat till en liten, sammansvetsad elit. De äger helt enkelt världen. Ett ägande skapat ur ingenting men med ytterst verkliga implikationer.

Noter:
¹) Startandet och drivandet av banker är (givetvis) omgärdat av de mest välväxta skogar av regelverk. Den samhälleliga bilden är att Finansinspektionen har översyn över finansmarknaden och ser till att dessa regelverk följs. Internationella valutafonden IMF är emellertid den verkliga makten inom detta system som kallas Fractional Reserve Banking. Om man vill vara lite vitsig kan man säga att IMF bestämmer och att finansinspektionen utövar överseende och inte översyn. Regelverkens ymnighet och vildvuxenhet till trots så är själva hjärtat i bankväsendet just skapandet av nya pengar vilket detta inlägg syftar till att illustrera.

²) Kapitaltäckningskrav – den del av det utlånade beloppet som måste finnas bokfört som reserv i banken. Fastställs enligt Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, samt regelverken Basel I och II. En täckningsgrad om 8% är föreskriven men där finns regler om kapitaltäckningsgrad per riskgrupp också vilket för att de verkliga kraven i fråga om kapitaltäckning ser ut ungefär som följer:

För stat och kommun gäller 0% kapitalkrav av 8 %, vilket som bekant blir just 0%
För banker och bankgarantier gäller 20% kapitaltäckning av 8% vilket blir 1.6 %
För bostadslån med pantbrev gäller 50% kapitaltäckning av 8 % = 4%
För övriga lån gäller 100% kapitaltäckning av 8% = 8%

³) Pantbrev. Ett slags inregistrerad handling som krävs för bottenlån på fastigheter.

Hellraiser

Kristoffer Hells reflektioner rekommenderas varmt som tankevrickare. Om Aboriginerna och om oljan..

Brister

Det är just ingen brist på brister. Många brister har emellertid sina brister om man synar dem. Man kan säga att det finns brister i resonemanget om själva bristen. Konstruerade brister är det ingen brist på även om det brister i kollektiv igenkänning av dessa och dess syften.

Verkliga brister är det verkligen brist på. Tills det brister.

Matkrig

Sista bubblan för vårt ekonomiska paradigm är (trumvirvel...) - maten!

Detta är den sista fasen i det ekonomiska skådespelet och dess syfte är att frammana en akut ohållbar situation för den breda massan, även här på den s.k. västliga sidan. När den breda massan nu börjar begripa att man faktiskt klarar sig utan en fjärde LED-TV är detta den sista fasen i vad vi kallar konsumtionssamhället.

Hela mönstret är väl beprövat. EU har – om någon till äventyrs missat det – i årtionden fört ett matkrig mot Afrika genom att dumpa sitt överskott med syfte att förhindra inhemsk produktion.

Matkriget kommer att bli smutsigt. Precis som det koncentrerade ägandet tagit över musiken och snart sagt all form av skapande tänker man nu via GMO försöka komma över nycklarna till maten.

En prövning placerad här av de som lever av fruktan men med det av ödet fastlagda syftet att få oss att begripa vad som verkligen betyder något.

[DN]

Jahafghanistan, nu förstår jag!

Kriget mot terrorismen. WTC. 2001. Ringer det någon klocka? Trodde väl det. Afghanistan var av någon anledning först på listan att attackera och ta kontrollen över. Först nu begrep jag varför. Slö sådär jag. [SvD], [DN]. Dirigenten anstränger sig ens längre för att dölja undertonerna. Det är i sig ett budskap.

Tillägg: Det verkar inte som om det är en såväst grundlig prospektering som genomförts. Kanske är det mer någon form av positionering som pågår. Eller så ville man bara mäta av antalet "vad-var-det-jag-sa-bloggare" ;-) - se vidare Cornucopia.

Samma gamla visa

Nu är det kris igen, och nu är kris igen, och krisen gör att vi får snåla.

Nu är det kris igen, och nu är kris igen, och stackars oss vad vi får tåla.

Och det var inte sant, och det var inte sant, för alla pengar har vi lånat.

Och det var inte sant, och det var inte sant, för själva haver vi oss rånat.