Plats för kommentarer

Eftersom jag inte har någon annan plats att posta lite personligare tankar så tänkte jag fortsätta att göra det här på prov. Vi får se hur det går. Men för att det ska kännas meningsfullt så måste de kommentarer som kommer faktiskt ha något litet med saken att göra. Vilket föranleder mig att tillfälligtvis stänga av kommentarerna för de mer personliga inläggen.

Jag vill inte stänga av kommentarer helt och hållet eftersom jag tycker att de är givande som helhet och även om tongångarna ibland blir hårda så kan de ge upphov till mycket viktiga tankar inte minst hos mig själv. Men vad gäller de mer personliga sakerna så får det lova att bli åtminstone lite mer direktrelaterat.

Så för det mer gängse framväxande diskussionsmaterialet - kommentera här istället. Jag lägger upp den ute till höger också så att kommentarsfloden kan fortsätta även om inläggen inte ger något att relatera till. Det finns ju något slags ständigt rullande diskussion/kommentarsflod och den kan vi hålla levande här...

Ingen kommentar

Jag hade bestämt mig för att inte lyssna på ekot i går, trots att dagen till största delen skulle tillbringas i bilen. När jag så efter ett så här i efterhand synnerligen misslyckat vägval kom att sitta och vänta på en färja i 30 minuter (jag ville verkligen åka båt, men en timmes omväg hem från Stockholm var kanske att ta i…) blev det emellertid dags. Likväl.

Det talades om att några dag- och kvällstidningar införde nya principer för alternativt stängde av kommentarsfunktionen på sina webbplatser. De nya principerna var i huvudsak att kommentarerna modereras innan de blir synliga – istället för som praxis varit hitintills – att de blir synliga direkt och städas bort i efterhand.

Bakgrunden är väl i huvudsak efterdyningarna från norgehistorien och en generell syn diskussion publicisternas ansvar för å deras mediala utlämningsställe lämnade kommentarer. Mer om detta finns på den mycket väl namngivna bloggen Ingen kommentar som i övrigt just predikar den linjen.

Jag blir nästan salig i åminnelse om de sena nittiotalstilltagen på Internet. Jag var ju mitt inne i bubblan och som ungt IT-företag med någotsånär sikte på börsen skulle även vi utforska internet och dess möjligheter. ”Man kan låta användare chatta och kommentera!” lydde de innovationsstinna lockropen. Men företagsjuristens pekfinger lät inte vänta på sig. ”Vi måste i så fall hålla koll på varje liten bokstav någon annan skriver – det är vi som är ansvariga utgivare”.

Det var alltså ungefär tretton år sedan. De teknikglada entutiasterna på landets nyhetsföretag fick tydligen gehör eftersom kommentarer har varit mer eller mindre möjliga sedan webbupplagornas födsel. Det har stormat i kommentarsfälten och det har i takt med att människor vaknar upp till insikten om vad media egentligen är kommit att bli lite av en nagel i ögat på redaktionerna.

Massmedia är trotsallt massmedia. Massmedia talar med en noggrant avvägd, utstuderad och i hela samhällsmanipulationen ytterst väl invävd röst. Kommentarer som kan påpeka uppenbara brister eller det kanske bara lite klartext om vad media egentligen är kan faktiskt inte ha något existensberättigande. Massmedia är alltså massmedia.

Jag tror nog att det skulle kunna vara ganska förtjänstfullt om kommentarsfunktionerna helt försvann från de stora mediasajterna. Alltför många av oss som ser saker för vad de är tillbringar mycket tid på att skriva kommentarer som sedan raderas. Om vi inte hade denna ventil kanske vi istället skulle göra större nytta på andra sätt, vem vet?

Och för den som även framledes vill ge sin syn på saken i ”de storas” kommentarsfält är det ju bara att plocka fram och vässa på ironin. Det kan bli vansinnigt roligt, faktiskt!

Avslutningsvis, när vi ändå vadar i nyhetsträsket:


Hittad av Marie H. Maj, moj!