Panem et circenses

"Bröd och skådespel åt folket" [Juvenalis]. Romarriket styrdes av några få familjer - en Elit. Tidvis fick även några få ur det övriga folket vara med och bestämma. Eller folket och folket, det var relativt få och de utgjorde en politiskt känslig grupp på så sätt att de skulle kunnat utmana eliten om de inte fick göra sin röst hörd.

Bestämma var kanske ett lite för stort ord. De fick säga sitt i en eller annan fråga, till exempel vem som skulle hålla ett visst ämbete eller så.

Juvenalis syftade på att så länge man ger folket något att roas av och lite att käka så håller de sig lugna. "Demokratin" var grädden på moset för de som kanske inte riktigt nöjde sig med detta och inte fullt ut litade på Eliten. Sannolikt var det de som inte fullt ut hade förslavats utan baklagligtvis hade tid och sinnesfrid att tänka och reflektera.

"Demokratin" uppstod enligt min ringa mening som en högre form av skådespel. Där "upplysta" människor med tvivel på Elitens agenda kunde få sätta sig in i lämpliga frågor och ta ställning och därigenom på ett psykologiskt smidigt sätt fås att känna sig delaktiga. Eftersom de faktiskt varit med att fatta dessa beslut kunde man inför resterande folket visa på att alla stod bakom det som genomdrevs och på så sätt slippa gå så där vansinnigt försiktigt fram.

Skådespel i form av "Demokrati" samt mjukisdeintellektualiserade underhållning - det finns med även idag. Brödet finns det gott om - i alla fall här i Europa. Däremot är det som vanligt snart brist på den konstruerade bristvaran pengar för vilket bröd som bekant kan köpas. Och så är det ju vetekris förståss - glöm inte det. Eller är det bara skådespel?