Signalstyrka

Tydliga budskap, fulla av ljusstark färg, rörelse, stark musik och stora, starka ord levererat till synes färdigtuggat via media, som ett piller av åsikter och information redo att sköljas ner i en medial brustablett.

Starka signaler i stora, generaliserande termer. Det handlar om krig och fred, höger och vänster, rätt och fel. Rött och blått, gay eller straight, kvalitet eller vanvård. Snabba, enkla svar på tillrättalagda frågor.

Men de svaga signalerna då?

De där som är lite mer krävande, som framträder som symmetrier eller gåtor. Som kommer till mig på avvägar och som inte drämmer ett färdigt svar i bordsskivan för mig att svälja utan som hjälper mig att själv förstå genom att utmana och påpeka efter vägen för att själv kunna välja.

Svaga signaler i stark symmetri. Som är så oerhört lätta att missa och som alls inte hörs genom draperierna i de starka signalernas nästan heltäckande världsbild av förhängen.

När vi får tillgång det undermedvetnas innehåll så sker överföringen med svaga signaler. Kanske utmaningen ligger i att de starka signalerna till trots lära sig lyssna in de svaga.

Jag tror att starka signaler kan bedömas intuitivt. Och att svaga signaler är intuitiva. Men vi är inte sådär jättevana vid att handskas med svaga signaler då vi mest tillåter de starka signalerna att dominera.