Tack till ett gott folk för ett par glada dagar. För en del goda skratt och oväntat okomplicerat samspel trots skarans storlek. Tack för förtroende och respekt, uppmärksamhet och tillit. Och ett visst mått av överseende.
Samt för svaret på frågan om vad som kan få någon att tycka om andra människor. Att träffa dem, förstås.
Personligen ett stort tack till alla er som hade det dåliga omdömet att i positiva ordalag omnämna undertecknads så kallade demonstrationsskick och baklängesskrivande. Jag blir kaxig. Och bakar in än värre ordvitsar och annat struntklureri. Låt det vara sagt att det från och med nu är ert fel om omfattningen ökar. Skyll er själva.
söndag 24 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar