Linjer och himla verkande kroppar

Nyttjandet av vertikala vektorer i logistiken för de horisontella linjernas utplacering kan visa sig vara långt mer relevant än anat. De vertikala vektorerna och dess upplyftande egenskaper kan visa sig förbinda ytan med inkapslat hålrum som hämtat ur fiktion. Nyliga korsreferenser i fullkomligt oväntat sammanhang kan visa sig vara av begränsad slumpvishet. Vad det nu innebär i sin tur. Kanske förklarar det den givna dragningskraften och dess eventuella påverkan. Planens storlek kan ju ännu inte vara helt känd.


Bär mången likhet, när man tänker på saken.

Runt nästa hörn visar sig nya vinklar. Som trots att den ändrar betraktarens vinkel mot det som åskådas inte nämnvärd ändrar vad som tidigare kunde iakttagas utan snarare gav ytterligare en dimension till det betraktade. Betraktad från en imaginär fokalpunkt kan kanske lamellerna som separerar illustrationerna såsmåningom försvinna för att låta fackens innehåll interagera med varandra. Varpå sannolikt den helhet där framträder i sin tur visar sig vara nästa utmanings första steg.