Ett fåtal var klädda efter klimat, känslor och tvättkorgsstatus. Andra var klädda i heltäckande dräkter av ett blått, nanosmart material med långa slitsar utefter silhuetten som balanserade upp organismens kontakt med omvärlden.
De som bar dräkten såg kroppsligt bra mycket bättre ut eftersom andningsslitsarna accentuerade precis de linjer som perfekt balanserade den biologiskt betingade attraktionen och de inlärda idealen. Dräkten formade innevånaren till en perfekt människa utifrån sitt eget ansikte.
Givetvis var inte alla bärare av dräkten likadana. Var och en kunde välja sin form och kunde köpa till olika program för att utifrån kroppens grundbetingelser gradvis via kontroll av ämnesomsättningen över några veckor förändra sin fysionomi. Dräkten var en inkapsling av den egna – intimaste – biosfären. Ingenting – förutom ansiktet och håret hade kontakt med omvärlden.
Frifräsarna – de som bibehållit skicket med traditionella kläder – såg naturligtvis förfärliga ut vid jämförelse. Dessutom var de tvungna att äta flera gånger om dagen och lämna avföring i latriner – ett bruk som var en stor last för samhället att bära. Frifräsarna var ungefär som 2000-talets rökare. Ett slags samhällelig belastning som envisades med att utnyttja vad de kallade för sin ”kroppsliga frihet” i vad som kallandes ”bakåtsträvandes förkroppsligande”.
I årtionden hade olika lagförslag legat för beslut för att tvinga frifräsarna att slutligen överge sin naturism och ikläda sig åtminstone de billigare, starkt skattesubventionerade dräkterna. Men med eller utan lagstiftning så var frifräsarnas dagar räknade då traditionella livsmedel till följd av den kraftigt minskade efterfrågan kommit att bli vansinnigt dyra.
Dräkterna andades genom sina slitsar. De andades organismens essens. De andades samhällets bärande balkar. De andades ångest. Ångesten – den vackraste av den moderna människans känslor och själva belöningen för den underskönaste konformitet. Syftet med den moderna människans existens. Att skapa ångest.
Dräkten finns redan och bärs av det stora flertalet. Den är grå och mental, armerad av fruktan och stress och äger säkerligen sin fysiska parallell.
söndag 27 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Arberad ,jag går bet på det ordet.
SvaraRaderaStefan
Jag är förkyld. Armerad. Urs.
SvaraRaderaSjälv är jag bara lite småförkyld så det funkar som vaccin mot värre förkylning,om det är så vet jag inte det är bara vad jag lärt mig av expertisen.
SvaraRaderaArberad ordet har tydligen inte hittat sin funktion ännu :-) jag tror jag använder det ordet till någon funktion (till ett pyrolysagregat som jag bara har i huvet en så länge (konvertera bilmotor till drivning av sopor och tillverka saker som är bra för jorden och så vidare pryl då. Konstiga samband där verkar som någon konstruerat det hela (jorden) på ett sätt som bara är att följa för att det ena ska ge det andra (permakultur). Alltså på det sättet så blir det ett måste att köra bil för miljön (inte med nuvarande drivmedel förstås), enligt vad jag förstått med markens förmåga att binda koldioxid, och oljan i marken har en annan funktion en drivmedel men riktigt vad vet jag inte, bara en gammal känsla, kanske som stötdämpare mot jordbävningar. (nått man kan kolla är hur vissa lyckas med permakulturer i öknen med även för hög salthalt i marken, rätt så intressant)
Krya på dig!
Arberad. Som ett slags härdning till följd av arbete, kanske.
SvaraRaderaJa ungefär.
SvaraRaderaMen det finns ju flygande bollar som är som speglar, en did fly by just nu frun såg och styvsonen, jag hörde den bara, och lyfte ju inte direkt på min bak för jag vet ju redan. (no joke)
Så antingen har det militära döljt väldigt bra och överlägsen teknik eller så har vi besök liksom.
Skrämmande kostymer Erik. När börjar chip-inoperationerna tro....som någonting självklart, på varje lite baby....
SvaraRaderaAnonym 1> Jo, har faktiskt sett några nattetid här. Militär vetenskap är den verkligt samtida. Den andra är ju som bekant bara en kuliss.
SvaraRaderaAnonym 2> Aldrig, har jag faktiskt gott hopp om.
Bra att du har gott hopp.
SvaraRaderaOm det skulle ske, (förhoppningsvis inte någonsin då), så lär det nog i alla fall dröja många generationer innan någonting sådant skulle accepteras i någon större skala. Men helt omöjligt är det kanske inte. Alla slipper hålla reda på identitetspapper, allt finns i chipet, kanske också registreras vilka vitaminer man behöver, kanske inbyggda möjligheter till telefonförbindelser?...
Man vet aldrig...
Om det skulle ske så skulle jag tro att det kommer att ske ganska snart - för att bidra till hela den föränderligt kritiska massan så att säga. Men det tror jag inte att det kommer att göra. Inte heller kommer vi någonsin att få se "dräkten". Eller - man bestämmer kanske själv vilka instanser av det hela man önskar erfara. Navigerar paralleliteterna, så att säga.
SvaraRadera