torsdag 18 augusti 2011

Lättläst och budord

Vår statsminister gav 1993 ut en bok om det sovande folket. Det har surrats en del om detta alster och då den finns i "piratutgåva" som PDF lite var stans så blev det morgonens alternativ till de sedvanliga bloggarna. Jag kan inte säga att jag direkt blev bergtagen av de litterära kvalifikationerna hos vårt högsta höns. Inte heller krullar sig håren i någon isande sensation över hans djävulska planer. Men visst är alstret något slags ironi eller rentav motpol mot den skolade framgångens förtjänstfullt tystlåtne lejda nyttighetsagent.

Fredrik skrev boken som 28-åring inför ett rejält avstamp i karriären. Vi är många som just i det skedet satt ord på våra tankar för att i ett ögonblick av skenande inspiration söka öka våra chanser till framgång. Väl formulerat kan det bära ett par år, men sedan vill man sannolikt inte riktigt kännas vid det. Varje tryckt formulering är ett stadfästande av en mental ögonblicksbild, inte alltid så där vansinnigt smickrande att bära. Jag får intrycket av att F kämpat med orden och verkligen mejslat vad han behövde ur de kontraster som fanns att ta av i det tidiga nittiotalets politiska arena - och det fanns ju en del.

Hursomhelst. Mot slutet av verket fanns en variant på de tio guds budorden. F uppmanar var och en att själv sätta samman sina tio budord och vem är jag att inte hörsamma min stadsminister. Här nedan syns bibelns (via 1986 års psalmbok; samma som F använde för sina jämförelser), F:s samt i all ödmjukhet mina egna:


Tabell som bär bud om budord. Prova, vettja. Det är riktigt kul!

8 kommentarer:

  1. Rätt kul att jag inte längre kan skriva vad jag vill speciellt när det handlar om känsliga ting för myndigheter och deras agerande. Så nu vet jag att ni vet och det ändrar inget eller hur eller gör det det.
    Bäst att vara snäll va! (M tack så nu har vi en punkt för allt elände på kartan, är du säker?)

    SvaraRadera
  2. Hur ska jag skriva då. F:s bok har jag inte läst, tog bara en timme och läsa så den kan ju fler läsa då.
    Men det säger till mig då att han inte är så där jätte smart men en då. Kanske vet mer idag om det ena och andra om msakineriet och tillhörande patent.
    Klystroner och dess grund är ju rätt så intressant och pulser vilket säger mig att vetskapen är skild till olika kategorier av vetande.

    SvaraRadera
  3. Alltid bra att vara snäll ;-) Men snällhet är ju milt uttryckt ett högst varierbart begrepp. Håller med dig om att det börjar bli lite svårt att.. hm. uttrycka. det tar emot. jag vet inte om det är för att uttrycken fås att förhindras av de som inte vill höra, eller om det är för att för mycket uttryck paradoxalt nog förhindrar andra att finna sin egen övertygelse. återstår att se.

    Visst anade han. Och en gissning är att han är tillräckligt slipad för att undvika detaljkunskap och därmed kunna fortsätta surfa på den för ändamålet skapade vågen och ändå inför sig själv bibehålla något slags resonemangsmässig klanderfrihet.

    Men det är bara en gissning, som sagt.

    SvaraRadera
  4. Kul med mig som socialens boll då eller menar du annat.

    SvaraRadera
  5. Såg på youtube socionomer stolta låtsas pippande på varandra mm i oranga overaller och kallar sig socers.
    Tja vad ska man tänka annars om dessa (6"%6&6½or)

    SvaraRadera
  6. Menade annat. Trots att jag alltid funnit dina texter väldigt innehållsrika så har jag inte riktigt lyckats utröna hur du har det för egen del. Fragment. Men det är alltid svårast att skriva om sig själv av någon anledning. Själv tror jag att det beror på att jag inte är objektiv i fråga om mig själv; hur skulle jag kunna vara det? Eller - hm. Men vad är objektivitet i så fall?

    De allra mest begåvade, insatta, kunniga, kluriga, smarta och så vidare. De har alltid varit samhällets fiender, inte sant? Alltid.

    De som fått för sig (eller kanske snarare satts) att leda (eller vad man nu ska kalla det) mänskligheten har den där rätta kvalifikationen som mellanchefer brukar behöva ha. Lite lätt empatiskt störda, men lojala med de som utfodrar dem med pengar, mat och beröm.

    Kanske därav medelmåttans (medelsvenssons) så förhärskande norm och det hänsynslösa behandlandet av de som sticker ut. För om man hamnat "snett" med samhället brukar det ju faktiskt vad som än sägs vara tecken på genialitet och själslig suveränitet mer än något annat.

    Allt jämnar nog ut sig. Jag tycker mig se dem överallt. De där osäkra dömande små, små personerna som försöker göra andra mindre för att själva verka större. I stort och i smått. Dömande utifrån sitt inlärda härskarbeteende helt på tvärs med sin egen själsliga riktning. Men. Vem är jag att döma? Alla har kanske sina grunder.

    Jobbar du något med tankekraft?

    SvaraRadera
  7. Sorry Erik mina fingrar missade tangenten jag var i konversation med några som säger ring oss.
    "Tankekraft" I mitt sett och se det så är ju tanken pga. materia och kan självklart även påverka materian, vilket jag har bevisat för mig själv och andra. Men medvetandet är inte tanken, tanken måste man till slut släppa ,dvs. alla tankar som ej kan förlåta. Att inte förlåta binder en fast vid den materia vi känner. Det där med tanke kraft om jag jobbar hmmmm som sagt jag vet inte vad jag kan prata om längre om jag säger saker så straffas jag med att bli liggande ute någon stans med ihopdragningar som inte går att lösa utan någons hjälp jag vet hur styra detta tillstånd om jag har annan i närheten som jag kan instruera i vad göra inget svårt alls, det svåra är att få någon att göra det för de tror det lilla är som att göra ingenting min fru har jag instruerat och hon borde veta fast hon blir i skräck när detta händer och kan inte var rationell och iskall vilket jag kan, för det mesta ifall jag måste. Fast som jag sagt jag är mer och mer intresserad av att bara vara ute och fiska och få alla dessas djurs roliga infall för de är lustiga i sitt sätt normalt mot mig har de inte någon direkt rädsla och genom det så får jag se rätt roliga saker, händer mer och mer sånt.
    Erik jag tror jag har konverserat färdigt med hmmm de och jag hoppas jag kunnat leda dem i någon bättre riktning, känns som det är bara för mig att be för dem att de ska finna en riktning som inte blir ond.
    Så nu hoppas jag att de låter mig vara, jag känner ingen mening till ytterligare konversationer med dem för jag har inte mer att säga.
    Nu vill jag koncentrera mig mer på vad folk säger och möta det, jag har ju läst det mesta du skriver och menar inte att jag inte varit observant ,jag menar att jag ska bli mer observant i den riktningen .-) (nej M det är inte min stil du kan klara dig själv ,only for you know and who are is other question)

    SvaraRadera
  8. OK. Låter som kraft i alla händelser. Mycket sådan ;-)

    SvaraRadera