Du ska köpa en grillkorv, men får höra att den kostar 25 spänn. Två fall:
a) du har just handlat möbler för 19 500 kr på IKEA
b) du var på väg att handla toapapper på ICA
I vilket fall blir det mest sannolikt korvaffär?
Visst är det lätt att gömma små utgifter bakom en stor. Vilket ju är lite underligt eftersom när man just gjort av med en stor summa borde sparsamheten vara som starkast.
Detta sätt att fungera hos oss tvåbeningar utnyttjas frekvent för att plocka våra börser samt få oss att gå med på olika saker. Till exempel inkrementella fördyringar av projekt – mycket vanligt inom såväl näringsliv, offentlig sektor som för privatpersoner i renoveringsbranchen. Eller när man till exempel köper den där takluckan i glas för en relativt bilens totaltpris blygsamma summan som för sig faktiskt är en ganska bra trave pengar.
Man gömmer något litet bakom något stort. I de löpande men icke-budgeterade kostnadernas värld i företag händer detta jämt och ständigt.
Men är det inte tvärtom också – att man ibland ser till sätta något stort i närheten av något man vill ska uppfattas som lite mindre? Kanske egentligen långt vanligare… Och knappast på något sätt begränsat till monetära angelägenheter.
Om man tänker sig att två vänner gnabbas lite så kan detta gnabb lätt eskalera till ett bråk och på sikt hota vänskapen. Inte sällan är gruppdynamikens mekanismer sådana att dessa tu vid insikten om den potentiella större konflikten väljer att mer eller mindre ge sig på en tredje part för att återupprätta relationen och skaffa sig ett gemensamt mål. Världshistorien innehåller säkerligen ett otal konflikter som startat på detta sätt.
Vill man till exempel slippa investera i dyra filter för att få bra luft, renare avlopp och vettigare kemikaliehantering – ja då är det ju ganska praktiskt att peka på att faktiskt hela världen kommer att gå under i en enda stor klimatkatastrof beroende på en enda faktor (kallad CO2) samt leta kopplingar till hemska saker (t.ex. regn och orkaner) på exakt samma sätt som inkaindianerna gjorde en gång i tiden.
Eller som utvecklaren som istället för att ta sig tid och lösa detaljproblemen framhärdar att det föreligger strukturella bekymmer som måste lösas på konceptnivå och att det därför inte är lönt att kika på detaljer.
Skapa något större för att slippa ta i något relativt stort. Rätt smidigt. Men det är i detalj det händer.
torsdag 4 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar