Förunderligt.
Hur hon och jag, så enkelt, helt utan ansträngning harmonierar. Hur vi dras till samma platser, stämningar och uttryck. Får de som finns hos oss att känna sig trygga. Vandrar vidare på den slingriga stigen och väljer samma avtagsvägar utan att blinka.
Hur våra sinnen retas av samma intryck. Hur våra kroppar vill ta i varandra. Ovillkorligen förenas. Hur vår njutning kräver att få vara den gemensamma. Hur våra själar bildar något nytt - till fullkomligande av de bägge individerna. Och hur vi söker oss till samma platser. Ytor. Trots att vi tidigare levt så oerhört olika just i fråga om var.
Mitt liv har bestått av mycket jakt och lust. Ibland har jag jagat lusten och ibland har den jagat mig. Som för henne.
Men harmonin i det som händer nu har plöjt nya fåror. Kopplat samman hav av längtan, åtrå, lust, drömmar, uppriktighet och känsla till en enda ocean. En ocean av två.
På vilken vi seglar. Inget land i sikte trots att vi inte lämnar viken. Alls, sannolikt.
Skåpmat anno 2009
fredag 4 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så skulle kärleken gestaltas oftare i det massmediala rummet! Det är det naturliga. Det är det livgivande, och det "rum" som det nya livet (barnen) skall kunna växa och frodas i. I ett sådant "rum" kan många barn få rum....!
SvaraRaderaV.h. JB
Tack så mycket, JB.
SvaraRaderaEtt liv tillsammans med någon som bygger på ömsesidig tillfredsställelse formar helt andra saker än de liv som bygger på det korsvis och därigenom omöjliga upphänvandet av indviduella otillfredsställelser genom projecering och jakt på gravt feldefinierad lycka. Om detta nu var begripligt.
Men precis som du säger - detta är knappast någon bild som förmedlas av media eller "det framgångsrika ordet" då det ju knappast kan anses gagna någon annonsör eller ägargrupperings strävanden och eller balansräkning.
Otillfredssällelse är tvärtom det mest tillfredsställande i media och dess inflytelserika vänner. Vilket i och förs sig nu fört oss till den punkt då just det inflytandet snart eroderat bort på grund av sin egen orimlighet.