Det verkar som om beslutet att faktiskt förstöra världen vunnit verkställande. En ambitiös plan och ett ganska resolut sätt att nå målet om en kraftigt minskad befolkning på planeten för att få ett lagom stort antal hanterliga tjänare att bibehålla de självutnämnda blodlinjernas fortsatta despoti.
Jorden är tåligare än vad någon tror. Och den har med all sannolikhet en långt större arsenal och ett mer väl spunnet nät av allierade än vad den av sin egen jordliga framgång bländade självutnämnda härskarklassen har förutsättningar att greppa i sina kärlekslösa sinnen.
De har därmed inte skuggan av en chans. De kommer att orsaka stor förödelse. Exakt så stor som det är nödvändigt. Men deras ansträngningar kommer att på ett effektivt sätt få mänskligheten att sluta upp mot de fullkomliga galenskaper som avskärmat oss från varandra.
måndag 14 mars 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ibland har jag funderat på att uttrycka mig på detta sätt, så det glädjer i alla händelser mig skall du veta.
SvaraRaderaKan till och med tänka mig att du har rätt.
SvaraRaderaTackar, tackar. Den rimligaste vägen, måhända. Men sådant är ju helt och hållet föremål för den egna önskan om vad man vill ha för utveckling.
SvaraRaderaDenna elit är just nu på rundresa och besöker faciliteter som bunkrar i Indien och mera,stor aktivitet av kargo transporter har skett till specifika destinationer (vet inte vad detta har med folks önskningar att göra?)
SvaraRaderaLåter ju ganska logiskt med vad som brukar kalla en liten skön Exodus i det här läget. Hur planenligt som helst. Den har sannolikt planerats de senaste 20 åren.
SvaraRaderaTeori:
Sannolikt är det väl så att ett stort antal människor lever i fruktan och rädsla för en massa olika saker. Deras önskan är då kidnappat inne i ett slags tankemässigt fängelse. Man kanske kan säga att de är varseblivningsmässigt oskadliggjorda. Men det går över. Och när det gör det tror den lilla skaran att de gör bäst i att sitta på sina säkra lokationer och vänta på att större delen av befolkningen skall dö och självkomposteras för att sedan bli jordmån i en ny, paradisisk värld med rätt antal människor som regeras av rätt individer.
Ambitiöst en bra bit bortom gränsen till vansinne men likväl helt genomförbart. Kanske till stor del genomfört, faktiskt. Men återigen. Det kommer att gå till den punkten att den nästan helt övervägande delen av mänskligheten begriper hur saker ligger till och överger sinnets fängelse för att finna styrkor mot vilka dessa i själen ytterst barnsliga elitister inte har skuggan av en chans.
Vad som händer i Japan med tusentals döda och en infrastruktur som sviker den noggrant tillvanda människan är såväl ohyggligt tragiskt som en enastående möjlighet för de som överlever att finna en möjligen strålande (oavsiktlig munterhet där) framtid baserat på gränslöst individuellt ansvar.
Eftersom vi som har låtit oss bli bedragna i den omfattning vi faktiskt är så kommer uppvaknandet att bli lite "messy". Men jag tror faktiskt i all uppriktighet att det inte behöver bli så där vansinnigt mycket vansinnigare än såhär.
Önskar, kanske snarare.
Om uppvaknandet. Ska man göra något så är det att göra det i en gemensam riktning och första steget är att finna utgångsläget alltså hur det ser ut i den uppfattade verkligheten, den är ju själva utgångsläget. Och att folket på planeten hindras i detta första steg och det med framgång, på så sätt kan jag inte hålla med om att de är idioter utan tvärt om. Känslomässigt så håller jag med om beskrivningen som barnsliga idioter tänkte säga chimpanshjärnor men då minns jag när en chimpans-hona alltså en hårig apa skydda mig från en arg hane med stor kärlek så man ska välja ord rätt.
SvaraRaderaFörst att folk att förstå att vi måste hjälpa varandra ovillkorligt för att vara sams och sedan bli sams om vad som är rätt att göra och sen göra det vi tänkt, något annat en så borde ju inte politiska agendan vara och den journalistiska vilket i min syn gör ju allt emot satt detta.
Bankerna ska bara vara vad vi folket säger de ska vara, de ska ju vara till för oss och vi ska inte vara till för dem, vilket mantra Carl upprepar vilket behöver upprepas hela tiden.
Önskningar är bra om man önskar gott och var det inte gott då ska man kunna ändra sig i vad man har fel. Alltså stolthet är en sak som motarbetar förståndet och girighet och ja en massa konstiga mänskliga benägheter som vi faktiskt även har förmåga att påverka djur till att få dessa också människans makt är större en vad de flesta vill tro, alla dessa obenägen heter är samanfattade i ordet fåfänga men används inte direkt för de beskrivningarna utan av någon konstig anledning stannat vid klädsel och synen på magen eller rostig pung på alla sätt och vis om man nu har en sådan.
Utgångsläge har jag provat många gånger och det funkar extremt bra men just därför funkar det inte för mig och andra det är bevisat vad som händer de som försöker, man kan använda lagboken i sig som utgångsläge alltså som manus och bara byta ord till sina egna och då har man ju följt lagen till punkt och pricka, jag har gjort det i ett försök och jag vart icke godkänd av skatteverket de sa först att de inte har tillräcklig utbildning för att bedöma och skickade handlingarna till Gävle lageri och beslut om att jag har fel kom från skatteverket, inte domstolarna och hur kan det vara fel om man i stort kopierat förhållandena direkt ur lagboken. Efter det lilla så har jag förstått att för lilla stefan är det bara ta det lugnt och lukta på blommorna och inte försöka förstöra mitt liv ytterligare med att försöka göra något.
SvaraRaderaTyvärr får jag väl säga, är jag helt bara en pensionerad hobby man och inte proffs i någon ting annat en att just vara ingenting.
Den här historian var bara en test av samhället precis så som eliten gör med folk testar jag dom/de myndigheter, input reaktion och output och det blir ju information som är värdefull. Nu till de som kan få för sig att jag sitter och roar mig med detta så är ju det inte så, jag är lycklig pensionär och helt enkelt väldigt onormal fast inte alls unik hehee.
Alltid kul och läsa dig e erik klok int månen stark i sitt blåa sken. Blått är power och används i de syftena kontroll polis och så.
Alltså när det indekerar blått då är allt under kontroll när lampan blinkar blå var en sång och de visste ju detta me.
Leker med tanken att utgånspunkten faktiskt inte måste vara identifierad för att stora mängder människor ska börja röra sig åt samma håll. Att leta reda på utgångspunkten är i dagens läge ett mycket tidskrävande arbete som ju knappast underlättas av... Ja, du vet.
SvaraRaderaMan kan ju börja från precis vilken utgångspunkt som helst. Bara att precis där och då (eller kanske ännu hellre här och nu) börja agera utfrån den riktning man önskar att saker och ting ska få.
De som jag benämnde små elitister är ju knappast idioter - tvärtom; ytterst smart folk - hela bunten. Men rent själsligt är de inte så mycket att hurra för. Även om säkerligen en och annan stor själ slunkit in i deras sammansvurenhet och vars insiksfullket kommer att kunna göra detta förlopp ytterst mycket mer trevligt. Någon på insidan, så att säga.
Stolthet. Prstige. Frätande skit. Riktigt, riktigt farligt. Men även den bågen är nog så spänd det nästan går. Kommer man på vad det är man egentligen sysslar med faller stoltheten som en sten till marken. En synnerligen skön upplevelse.
Kanske sitter det i huvudet. I hjärtat. Att handgripligen ge sig i klinch med det begränsande nystandet vetehundan om jag tycker att det är värt. Livet har ju så mycket annat att ge. Att ha en tydlig och rak intention och inom de möjliga ramarna bibehålla den och sprida känslan av den omkring sig kan nog vara än mer effektivt.
Det kan man i alla händelser önska ;-)