Sara frågade mig häromdagen huruvida jag skulle stanna kvar i Sandviken om hon dog. Nu tänker hon ju inte dö. Hon får helt enkelt inte göra det för det har jag bestämt. Men svaret på frågan var ett oväntat helgjutet ja. Ett rungande och självklart ja. Har aldrig känt mig mer hemma någonstans. Aldrig någonsin.
Särskilt i dag då. Bor ju granne med Mossberg och allt. Jag menar... Eller. Mja. Jag såg mitt livs första bandymatch idag. Det var ju faktiskt riktigt spännande. Jag blir förvånad. Sport är knappast min grej. Men när "vi" vinner går det fint. Ville mest påpeka det där med att jag är Sandvikare. Mer än jag anat. Och särskilt idag, då.
Jag har ju aldrig bott här en SM-guldnatt tidigare men jag antar att det kommer att vara många trötta ögon lite varstans i stan imorgon. För den som tänker sig infiltrera firandet på hitrest basis kan denna ordlista vara av viss nytta. If not else to blend in a bit.
söndag 20 mars 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar