onsdag 22 juni 2011

Kontrast

Den här dagen var bokad för jobb i konungsliga huvudstaden. Fyra timmar i bil och dubbelt så många på kontoret. Eftersom det inte är så där vansinnigt frekvent längre så gör det inte så mycket. Huvudstadsbesöken blir lite av en kontrast.

Men möten avbokades och solig som dagen var beslutades den att framlevas hemma på tunet istället. Jobb avklarades per telefon och email varvid en stor hög ved kunde förflyttas in under tak istället för det predestinerade ödet att ligga till sig till första snön fallit i höst.

Det fysiska arbetet blandat med det mer tjänstemannamässiga är en mäktig kombination. Att lämna datorn för att gå ut och lyfta upp sin tre tons gamla fergusontraktor och inspektera en trasig framaxel för att med oljiga nävar svara på ett samtal rörande licensvillkor och LDAP-kataloger.

Många äldre religioner säger att allt - precis allt - i vår värld är resultatet av skillnader. Allt mellan positivt och negativt, gott och ont, dag och natt, vinter och sommar, liv och död. Och visst var det ganska tydligt denna gång - kontrasten när vandringen mot ljust blev vandringen mot mörker.

I går passerade vi det ögonblickskorta tillstånd då solen är på sin höjdpunkt här i norr. Allt det upptrissade, de överspunna förväntningarna och de frampressade aporna för att placeras i effektförvaring på andras axlar över sommaren. Allt vänder och pekar mot mörkret. Från ytan och inåt. Mot det som inte syns men är grunden till allt.

Snart är stjärnorna tillbaka. De kommer att lysa sig allt starkare genom mörkret. De finns alltid – åtminstone kan man tro det - men de kräver kontrastverkan mot ett mörkt himlavalv för att kunna synas. Ju mörkare himmel, desto vackrare stjärnor.

Kontraster är allt. En klok granne sa idag att om man har 50 att ge och hela tiden ger 51 går man alltid back, åsyftandes sin kapacitet, sin trevlighet – sin värme. Tricket för att generera mer är kanske att låta de uppstå i kontraster.

Jag önskar att alla fick en dag som min har varit idag. Full av tankar, fysiskt arbete, umgänge med barn och vuxna, sol och mörka skyar, hunger och goda måltider, intensivt arbete och kontemplativ tystnad. Allt. En fullkomligt komplett dag, uppkommen ur vad som kan vara en slump men givetvis inte är det.

Kontrasten mot mitt gamla liv - det jag levde innan jag träffade Henne - är enorm. Det finns egentligen inga spår av den gamla tiden i det nya livet. Hela världen har förändrats - i mina ögon; men egentligen är det sannolikt precis det motsatta. Men jag hade aldrig kunnat känna den lycka jag nu känner om jag inte varit igenom det som fanns innan.

Kontraster och vad som krävs för att få dem tillstånd är livets gåvor. För att det ska kunna kännas riktigt bra så måste det ibland få kännas dåligt. För att det ska kunna bli riktigt skönt måste det ibland få smärta. Vi skapar själv vår potential och levnadsintensitet genom att välja eller inte välja att ta bägge polerna.

Om vi ryggar tillbaka inför smärta och risker mister vi stora möjliga upplevelser. Oroar vi oss för vår omgivning till den grad att vi låter det hämma oss och våra medmänniskor händer precis samma sak. Säkerhetens pris är astronomiskt.

Jag läste en text häromdagen (se bloggroll och gissa själv ;-). När jag läste den upplevde jag den som lite divergent från min egen position. Krävdes att få landa och byta riktning för att inse att den i själva verket var mycket väl beskrivande.

Jag fick en spik genom handen idag. Det gjorde rejält ont, men utan den smärtan hade dagen inte kunnat vara komplett. Jag önskar likväl alla en dag som denna.

1 kommentar: