Det har blivit lite tyst härifrån. Orden sover och dess mening ligger på tillväxt. De yttre – mer världsliga riket – skruvar upp sin absurditet. Jag finner inte längre någon mening i att kommentera det. Det – som allt annat – är vad det är och blir vad det blir. De nära samtalen är viktigare. De som sker i den verkliga verkligheten. Den småskaliga. Och till följd av den ur omständigheterna så bländande belysta intensiva insiktsfullhet i det allra, allra närmaste med en sublimt efterlängtat ventil för utökandet av detsamma.
Rytmen. Den sanslösa, dundrande rytmen som återspeglar livets puls - även de försvunnas. De kan göra så mycket mer nu när de inte är fysiskt fjättrade i rumstiden. Bara att glädjas vid åsynen av deras vilja och även i utövandet förbehållslösa kärlek. Rytmen strömmar ur de källor som var på väg att sättas igen. Och ur den baslåda jag äntligen kommit mig för att montera i bilen. Mitt musiktempel.
Avslutningsvis - detta med tiden. Finns den så länge som vi fortsätter att planera in saker i den, kanske? Den dag vi alla lever i nuet försvinner den alltså. Logiskt, eller? Det fortsätter sannolikt att vara ganska tyst här. Njut av tystnaden - den kan vara över vilket ögonblick somhelst.
torsdag 22 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Usch - är du en sån där bilbasterrorist som skär sönder vårt gemensamma luftrum - all tystnad och harmoni! Hänsynslös - även om du där du bor, kanske mest skrämmer djuren...
SvaraRaderaPrecis! Jag är din värsta mardröm!
SvaraRaderaÄr du en sådan där klassisk gnällkäring, förresten? En jämmerlig klagolåt som skär sönder vårt gemensamma luftrum.
Om samma händelser bara går runt så kanske det till slut är svårt att se dem. Det man tar för givet ser man inte så bra före man förlorar dem.
SvaraRaderaSjälva pulsen, repetitionen blir ju också slags bärvåg, eller armering av den verklighet man ser. Ju glesare pulsen slår desto mer distans krävs för att upptäcka bärvågens frekvens. Kanske tar man den för given innan man ser den av den anledningen att man inte kan förklara dess anledningar men likväl vet att den finns.
SvaraRaderaAtt du var så ynklig ...
SvaraRaderaDu visar verkligen din riktiga hänsynslösa sida nu. Den som tror sig ha rätt att ta för sig av vårt gemensamma - för att denne tycker att "jag har minsann rätt att" - dvs skiter i andra. Du kan inte komma undan genom att kalla mig något. Det är du som stör - jag bara stör din "helgonimage". En uppvaknad vuxen man beter sig inte på det sättet - han har inget behov av att hävda sig på bekostnad av andra. Det du visar är ett rent tonårstrots. Vuxna självständiga män talar inte i sådana negativa termer om kvinnor. De har inget behov av det.
Och om det hörs något från mig genom tystnaden - så är det - Aj - du gör mig illa .... just såsom en misshandlad kvinna eller ett barn ger ifrån sig - gråt och förtvivlan
Korset är i ett perspektiv för mig denna vy, Korset är kuben/boxen i två dimensioner och talen 1-6 räcker för att beskriva olikheterna i kubens rymd vilka sedemera syns som reglar/regler en begränsad rymd var den nu en är måste ha en funktion blir det i denna matrix som bygger på att i det tvådimensionélla korset av kuben växlingen till de tre dimensionerna är bevisligen skapande av ett tomrum som inte finns i korset. Detta kanske låter banalt men det kan med olikheterna beräknas fram alla vektorer i detta (information om ljusvinklar i kristaller föreställer jag mig och transport av elektroner för den tomma luckans skull, alltså luckorna skapas genom gestaltning av det tvådimensionella till tredimensioner som bär med sig denna lucka skapad av det yttre då enligt denna box matematik som jag tror jag kommit på men kanske är det bara vågor i luften som man är motaglig för inviduellt eller flera, har ingen aning om hur det är med det jag spånar bara och är inte som synes så där jätte berörd av annat en tänkande i lite udda ting då och önskar ju att det verkligen inte leder tilla att jag är taskig mot någon för så vill inte jag vara så är det med det ,förlåt ifall jag trampat på någon omedvetet eller med vilja omedvetet viljan att glömma vad man gör ungefär för reasons som kan vara bra och som misslyckade bli dåliga (vilket kan ju ofta bli fallet när missförstånd uppstår i förverkligande av den 2 dimensioner i tre då som vi formar. Lätt för mig att säga för jag vill säga att detta tänkande i dessa rader lutar mot den beräkningsbara boxen jag skrev om vilket även är en motor av märkligt slag så som jag trott länge vill jag då till slut säga sönderfall och återfall om det är uppbyggnad sker i radioaktiv strålning både bygga upp och ta ner för att mer eller mindre då växla mellan det platta två dimensionerna som kan enklast beskrivas som en bild en statisk bild av den ej gestaltade tredje dimensionen ,ja ni kan kanske se vad jag försöker säga. Har jag snart kommit påt vilket jag tycker att enligt mina modeller så finns ju denna lucka och möjligheten måste vara den kan inte vara utan den möjligheten för den nya möjligheten kommer bevisligen mellan växlingar uppåt i dimension, nu har jag ju bara bevisat för mig själv att fallet är så i 2 till 3 D och jag bara spontant tror att det ska dyka upp nytt magiskt i varje dimension och så är det troligen inte även om jag bara tror.
SvaraRaderaFörlåt mig som sagt tidigare ,men jag vill gärna ha synpunkter på det som är intressant för mig i denna 2 dimension och inte detta olyckliga tillstånd som är nu kan inte vi lösa det på denna nivå hur ska man då tycka i stort vad som är bra för det bättre i stort, det frågar jag mig själv när det blir så här. Sen ser man ju mönster också och de är lite över allt och många måste man stå över och inte lindas in i mönster som bevisligen leder till det dessa mönster är till för mönster har funktion var poängen. Och önskar alla en fortsatt intressant diskusion.
Fast jag vill ju poängtera att detta box religioner är inte himmelriket det är vad uppfinnare gör för att finna mer och mer mönster i Boxen, boxens riktiga värde är delat då av alla som en information och växlingen i förverkligandet är luckan som bildas av det yttre och är den drivande enheten i vortexen och vortexen är uppbyggd av många små kopior av sig själv som upprepar mönster i kuben/boxen i min tanke är det fotoner som är det som bär upp denna lucka som är drivkraften av alla vågor vilkets ursprung är kärnan av informationen och det är kuben 1-6 olikheter som lagar i början. Helt inne i dessa tankar har vaknat på morgnarna och ända tankar liksom svävande a4 som jag inte begripigt varför jag ser i drömmarna men det är ju som jag ser det bara världen som två dimensioner den ut manglade kuben som blir ett kors x som 5 och 6 korset kuben ska vara i 27 kuber sen kan den bestå försåss av hur manga delar/kuber som helst men det är en maskin ändå, ett verktyg och det är skillnad på Gud och verktyg, jag tror att det är rätt viktigt, min tro måste vara utifrån mig själv annars har jag ju ingen tro då är det annans tro hmmm.
SvaraRaderaAlla mönster hur undvika dem, det kan man inte förstås men man kan ha en kompass att följa för att hitta rätt mönster att gilla för en väg till det bättre kärlek glädje är är två väderstreck på den kompassen tänker jag och vilka de andra två är kan ju vara motpol då och vara vägen man inte vill gå.
SvaraRaderaTror detta text mönster är något jag snappat upp av någon form av kyrka, bara gissar men vissa saker när man letar tillbaks har starkare band med ens handlingar eller hur man tänker ,jag kan se mig själv i många fall som en maskin som väljer mönster kombinationer för att gå framåt liksom ett liv med början och slut men jag ser mest bortom detta perspektiv utifrån tanken för tanken tillhör boxen och medvetandet är utanför boxen och det ska den vara annars blir det fel det blir liksom bara maskin.