lördag 31 december 2011

Arborism

Grenverket är omfattande och organismen gammal. Rötterna hämtar sin näring ur det totala mörkret under jord och lever via sitt synliga myller av förgreningar av ljus och värme, omvandlat till detta träds ytterst syrliga savart. Vi växer upp i trädet. På grenar med namn som länder och i kojor omnämnda som samhällen.

Vissa av oss stannar i den invanda klykan, vårdar ömt samma knoppande gren om våren för att noggrant beskära den om hösten för att inte riskera några nya utväxter. Några går på upptäcksfärd i trädet. Pokulerar och funderar. Iakttar och lyssnar. Och samlar på sig en bild av vad som försiggår i trädet. Kanske till och med börjar fundera kring var det har sin rot.

Det finns mycket underligt att se och berätta om. Bedrägeriets grenar innehåller de mest sanslösa förbrytelser och sammansvärjningar. Trädet bygger på sådant och reglerar med automatik grenar som inte längre är nyttiga för organismen genom förruttnelse. Små, små grenar kan brytas av och tas med hem till den egna trädkojan:

”Se här vad som händer i trädet! Det begås brott. Hemska, allvarliga brott. Vi sanktionerar via vårt stilla accepterande av vad som händer dessa saker. De våldtar, lemlästar, dödar och svälter hela befolkningar i ert namn och eftersom ni inte tänker så gör de det också rättfärdigt. Vakna förihelvete”.

”Nej, du. Jag vet minsann hur det ligger till. Vi slåss mot diktaturer och enväldiga, självutnämnda regimer. Vi slåss för frihet, öppenhet, fria val och en sund, produktiv ekonomi. Våra soldater och utsända är våra hjältar. De försvarar vårt sätt att leva, vårt sätt att ta hand om våra gamla, vårt ödmjuka förhållningssätt till vetenskap och kunnande. Så knip käft och kom och sätt dig i TV-soffan”.

Trädets grenar tar vårt syre och lever av vår rädslesyntes. Vi är skapta för att leva på marken, av marken, men vi föds in i trädet för att bevisa för oss själva och varandra att vi kan ta uti med denna tämligen ultimata utmaning. Vi kan slåss och kämpa på varje gren. Se den i sin relativa helhet, iaktta dess bedräglighet, förfasas och utkräva vederbörlig vedergällning.

Vi är satta för att se genom grenverket och finna den värld vi skapar på marken, kanske genom att sätta fröet till ett nytt, friskt träd. Vi kan utkämpa tusentals och åter tusentals strider i grenverket, men nya grenar växer ut hela tiden. Och grenar som inte längre håller måttet tillåts helt enkelt ruttna och falla av.

Vi behöver ta oss an trädet på ett annat sätt. Nej, vi behöver inte hugga ner det. Vi behöver bara se det för vad det är. Och stillsamt klättra ner allihopa. Dra tillbaka vårt deltagande ur ett nästan parodiskt bedrägeri som fängslat mänskligheten i årtusende efter årtusende. För när vi inte längre bor i trädet viker dör det av sig själv och vi kan sätta fyr på det i tidernas majbrasa.

Konspirationer finns det gott om. Godtyckliga etiketteringar likaså. Den som till exempel talar om alternativa förklaringar till att WTC-tornen föll till backen, Olof Palme blev skjuten eller vad svenska trupper för i Afghanistan och Libyen kallas gärna föraktfullt konspirationsteoretiker eller kanske rentav foliehattar. Och föraktet är ju som vi alla vet uttryck för kategorisk rädsla och fobisk skräck att omvärdera.

Hela vår vanmakt är omsorgsfullt konstruerad för att hålla oss tillbaka. Det tar en kraftansträngning att tränga igenom denna torpedvägg. Men likväl har vi alla verktyg som krävs i oss (själva) för att helt smärtfritt glida ur en uppfattning av världen in i en annan, bredare där allt finner sin förklaring.

Det börjar med vardagen. Vanorna. Och därmed oftast pengarna. Att fundera över vad pengar är, varför de är baserade på skuld och hur stor del av livet som går åt till att betala ränta – alltså att arbeta ihop till pengar som aldrig funnits. Och ränta betalar man ju inte enbart själv till sin kreditgivare, det betalar man till exempel via skatt, arbetsgivaravgift och via i stort sätt varje räkning. Alla företag och organisationer betalar ränta. Ränta som du i egenskap av kund bidrar till att erlägga.

Så. Där har vi en utgångspunkt. Ta en vecka. Sju dagar. 168 timmar. Hur spenderas dessa fördelat på:
  • Tjänande av pengar
  • Inmundigande av tillrättalagd information (TV/tidningar)
  • Skapande
  • Försöka få saker som inte är menade att fungera att fungera
  • Hjälpa andra människor
  • Leka med och forma sina barn
  • Älska och annat liknande
  • Ljuta av naturen
  • Uppleva inre stillhet och självläkning


Korskoppla sedan dessa iakttagelser med vad pengar är, hur alla de saker vi har i vår vardag är skapade för att krångla och gå sönder och reflektera över vad all denna tid som äts upp av saker som helt och hållet är konstruerade faktiskt skulle kunna använts till. Var skulle mänskligheten ha varit om vi stället lagt vårt krut på - ja - varandra? Och kanske på att skapa saker som fungerar...
Till exempel. Gott nytt! För nu jävlar talar vi nytt år!

2 kommentarer:

  1. Undrar om det finns statistik på blommor/växter som växer genom asfalten typ om det är fler giftiga som växer genom det motståndet när motståndet är i vila så att säga i motsatts till där det inte är ett motstånd/normalt motstånd och ingen vila alltså mer normala betingelser av groende från knölar och frön i jord.
    Tänkte om det är det samma med tänkeriet.
    Om en och någon vet så sänd gärna info om sånt till siffror@gmail.com . Kommer reducera mina skriverier en hel del för andningens skull.
    Bästa hälsningar stefan.
    PS. giftiga växter finns inte efter trädgränsen alltså på de riktiga fjällen kan man äta allt och det är ju bra ställe att lära sig och relaterat då till motståndet är rötterna från träd ett motstånd som behövs för att giftiga växter ska frodas eller är det luft trycket.
    Jag vet inte men det där med trädgränsen har fastnat i min tanke ;-)

    SvaraRadera
  2. Jo just det glömde säga något i farten.
    Önskar nya goda dagar timmar sekunder och även år nätter mornar kvällar lunch och allt vad det är i nästa tid snart fast det är samma tid och rum ändå. Man kanske inte kan ändra tiden utan bara innehållets sammansättning ,så kanske kan man säga god fortsättning på sammansättningen i samma tid konstant. Tid är utrymme och tid finns det gott om ju mer man delar den och dlear på något som är oändligt kan ju i och för sig var det som är svårt och det var enklare att vara sams om det ändliga i det oändliga men det blir ju samma kaka egentligen bara som vanligt samma innehåll i oändlighet av samma tid eller rymd. Antagligen går det finna genvägar i det som är lika som blir mindre genom reduction tror jag det heter om man pratar om det svängiga som går i samma takt och håller tiden tick tak snart ringer året ut ååå klocka ring in tiden osv..... Ding Dong tolv slag i tack om året så vara dingel dong..
    Har ju ingen TV så jag får ju försöka själv med stämningen :-) kanske kan man försöka sig på en stark öl nu när en kan andas lite mer i alla fall.
    En rätt bra fråga: Why does the hair on the average human head continue to grow while all other primates have hair that stops naturally at a relatively short length?
    Och kommentarerna är rätt intressanta faktiskt.
    http://www.reddit.com/r/askscience/comments/mdwfg/why_does_the_hair_on_the_average_human_head/

    Att lägga till att hår är som antenner på radioapparater och vissa tappar ju antenner efter för mycke tänkande (undrar varför:-)

    SvaraRadera