Inspiration

Det var en givande och samtidigt utmattande helg det här. Fyra arbetsdagar med dagtidsjobbkollegorna här i Hemmaviken. Målsättningar – att beta av backlog och checklistor. Så fan heller. Jag visste inte att jag beslutat mig avskaffa omöjlighetsparadigmet i den omfattning jag tydligen gjort.

Under gårdagens session tog jag en luftningsrunda i grannskapet och hamnade utan att tänka på det vid den plats där Hon och jag matade ankor omedelbart i början. Hjärtat stannade nästan vid minnet och lyckan dundrade genom mitt sinne, mitt hjärta och min kropp och spred sig genom marken. Jag skälver fortfarande. På vägen tillbaka såg jag Farsan sitta i snödrivan som för tre år sedan när jag tappade mina nycklar då Hon och jag brottades i snön ut på isen. Det fanns samma spår i snön även denna dag. Såväl Farsans sittplats som våra bråkspår över isen var där.


Just här.

Vilken enastående känsla det är att vara en och samma person oavsett sammanhang. Att sitta där vid middagsbordet med kollegorna jag jobbat med i vissa fall i 16 år och göra det här hemma i Viken tillsammans med en av de allra nyaste vännerna som samtidigt haft så total effekt på själva tankeprocessen.

Idéerna får flöda fritt och jag återtar min gamla vana från tidigare passager i livet att sprida dem istället för att kämpa med att hålla dem på mattan. Jag har varit rädd. Riktigt ordentligt skitskraj faktiskt. Paniskt skräckslagen att idéerna ska äta av det liv jag älskar över allt annat. Att de ska ta tiden från den tid jag vill tillbringa med mina älskade och att idéerna ska brotta ner mig och kräva att det är jag som färdigställer dem. ”Den som kom på idén får också ansvaret att driva projektet”.

Jag har bestämt mig. Det är inte så, faktiskt.

För jag vet hur man gör. Om det är något jag är bra på så är det att 1) ha idéer och 2) att få andra att förstå dem. Det är vad jag från och med nu kommer att kalla mitt jobb, vilket i sin tur innebär att jag behöver samarbeta med flera som har ett öppet och kreativt sinne.

Så om någon där ute läser det här och känner attraktion från följande tafatt formulerade platsannons – hör av dig. Tack.

Smart webbutvecklare (klientsida) med djup och bredd i tanke samt oförvägen vilja att lära sig nytt som inte drar sig för att förändra världen på följande fyra sätt:

1) Social Avkastning – långsiktig småskalighet där ekonomi är något sunt och finans är ett grumligt minne ur en absurd komedi.
2) SmartAss – världens bästa tjänst för att visa andra hur man gör står inför en revolutionerande utveckling.
3) Projekt för lokala webb-baserade geolocationapplikationer inom ramen för Social Avkastning bortom övervakningssamhällets målsättningar.
4) Egna idéer? Förverkliga dem genom Social Avkastning.

Så om du är eller känner någon som vill jobba med något som verkligen betyder något inom nämnda område – let me know. Jag behöver nog inte ens påpeka att det knappast rör sig om 09-17 på kontor utan att vi tillämpar principen ”vi gör det roligaste först och jobbar när vi känner oss inspirerade”. Så – nu hoppas jag att det var lite tydligare. (Mer info: www.socialavkastning.se / www.olsbo-invest.com / www.smartass.se)

nej@olsbo-invest.com är adressen. Vi hörs.