Vi leker vederbörligen förenklat1 starta-bank-leken och kikar på banken inifrån för en bättre förståelse.
Första månaden:
Det börjar med att vi (banken, alltså) har en viss summa pengar. En reserv. I vårt exempel är reserven 50 000 kr – vårt startkapital.
Så kommer vår första kund in genom dörren. Det är någon som vill låna en miljon till att köpa en sommarstuga. Nu kan det tyckas se mörkt ut för oss som ju bara har 50 000 kr. Men eftersom vi är just en bank är det inga problem.
För lån till fastighet2 med pantbrev3 måste vi ha fyra procent av det utlånade beloppet, resterande får vi låna ut ändå. 4% av 1 000 000 kr = 40 000 kr så det går ju hur fint som helst det.
Vi skriver ut lånehandlingarna och sätter in 1 000 000 kr på kundens konto, varav 40 000 kr kommer från vårt startkapital.
Kunden lånade 1 000 000 kr med hjälp av 40 000 kr ur våra tillgångar
De resterande 960 000 kronorna? Eftersom vi är bank så ändrar vi saldot på kundens konto så att pengarna finns där. Vi skapar dem så att säga i det ögonblicket. Detta är kärnan i all bankverksamhet. Skapandet av pengar.
Men. Man kan väl inte bara skapa pengar? Jo, bankerna har den rättigheten så gott som hela världen - untantaget ett antal skurkstater.
Du kan sluta läsa här om du vill. Det är helt ok. Eller fortsätta nedan. Alternativt:
Läsa det här gamla inlägget som har några länkar på ämnet i sig, eller den här lite lätt konspiratoriska, kanske.
Mja, här följer fortsättningen på bankhistorien för den som orkar:
Första året
Kunden får betala 5% ränta amorteringsfritt på lånet, alltså 50 000 kr per år. Men redan efter ett halvår tittar nästa kund in genom dörren. Det är en kommun som har det lite kärvt. En skola håller på att förfalla och de behöver låna 12 miljoner för att renovera den. Det är inga problem för oss eftersom utlåning får ske till stat och kommun helt utan reservtäckning2. Vi skriver gladeligt ut lånehandlingar på 12 MSEK vilket vid 5% ränta ger oss 600 kSEK per år.
Vi gör vårt första bokslut. De 50 000 kr vi började med har nu genererat 360 000 kr i ränteintäkt utöver de 10 000 kr vi redan hade. 370 000 kr bokfört i reserven alltså. Sagt och gjort.
Andra året, bokslut och framtidsplaner
In kommer en mycket välklädd bilköpare. Han har just sett en extrautrustad Ferrari för fyra miljoner som han gärna vill köpa. Vi har ju 370 000 att skapa pengar ur och för denna typ av lån gäller en kapitaltäckningsgrad2 på 8%. 4 000 000 x 8 % = 320 000 kr. Saken är pannbiff. Även bilköparen får låna till 5% ränta. Kvar i reserven finns 50 000 kr.
Efter ytterligare ett år har vi fått in ränta som följer: Huslånet: 50 000 kr. Kommunlånet 600 000 kr. Billånet 5% x 4 000 000 = 200 000 kr. Alltså 850 000 kr. I reserven har vi nu 900 000 kr och ett positivt resultat som kan delas ut till aktieägare, återinvesteras eller användas för fortsatt utlåning med s.k. multiplikatoreffekt. Smartast är emellertid att låna ut pengar till en av oss själva eller till oss närstående nystartad bank. Vilket är precis vad som hänt och varför allt kapital i världen är koncentrerat till en liten, sammansvetsad elit. De äger helt enkelt världen. Ett ägande skapat ur ingenting men med ytterst verkliga implikationer.
Noter:
1) Startandet och drivandet av banker är (givetvis) omgärdat av de mest välväxta skogar av regelverk. Den samhälleliga bilden är att Finansinspektionen har översyn över finansmarknaden och ser till att dessa regelverk följs. Internationella valutafonden IMF är emellertid den verkliga makten inom detta system som kallas Fractional Reserve Banking. Om man vill vara lite vitsig kan man säga att IMF bestämmer och att finansinspektionen utövar överseende och inte översyn. Regelverkens ymnighet och vildvuxenhet till trots så är själva hjärtat i bankväsendet just skapandet av nya pengar vilket detta inlägg syftar till att illustrera.
2) Kapitaltäckningskrav – den del av det utlånade beloppet som måste finnas bokfört som reserv i banken. Fastställs enligt Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, samt regelverken Basel I och II. En täckningsgrad om 8% är föreskriven men där finns regler om kapitaltäckningsgrad per riskgrupp också vilket för att de verkliga kraven i fråga om kapitaltäckning ser ut ungefär som följer:
För stat och kommun gäller 0% kapitalkrav av 8 %, vilket som bekant blir just 0%
För banker och bankgarantier gäller 20% kapitaltäckning av 8% vilket blir 1.6 %
För bostadslån med pantbrev gäller 50% kapitaltäckning av 8 % = 4%
För övriga lån gäller 100% kapitaltäckning av 8% = 8%
3) Pantbrev. Ett slags inregistrerad handling som krävs för bottenlån på fastigheter.
Fint, ytterligare en som hajat bankparasitsystemet! Vi börjar bli rätt många nu, och vi som varit vakna länge, försöker väcka andra kontinuerligt.
SvaraRaderaJust din förklaringsmetod tycker jag är riktigt bra. Problemet vi har med att väcka folk är psykologiskt, inte matematiskt, för då skulle det vara enklare. Det svåraste är med folk som själva tycker att de är intelligenta, för om de tar till sig denna information betyder det ju att dom per definition varit dumma som varit så kapitalt grundlurade så länge, och att känna sig dum vill ju ingen, allra minst dom.
Mycket klokt uttryckt, Sverker. Det enda man kan vara riktigt säker på är att man inte kan vara riktigt säker på något. Med den inställningen, applicerad på inlärd kunskap, blir det enklare att förstå att man själv inte förstått och släppa greppet om kunskap.
SvaraRaderaPrestige. Tungviktigt skit. Riktigt skit.
Nyfikenhet. Viktigt skit. Riktigt viktigt.
helt suveränt och enkelt förklarat.
SvaraRaderaÄr själv med i Facebook-gruppen "Nätverket mot bankernas skapande av pengar ur luft" där vi diskuterar dessa saker
janne
Bra skrivet. Kärnan, förutom att bankerna skapar pengar ur luft, är att ränteintäkterna går direkt till det egna kapitalet. Jag har nog tänkt så själv, men det är bra att det skrivs ut tydligt. Eget kapital på en viss procent är det som krävs för utlåning, förutom till stat och kommun (även utländska stater och kommuner?), men har banken bara det så kommer den att låna ut till alla som vill ha pengar och som inte är alltför skabbiga. Gå gärna med i facebook-gruppen förresten.
SvaraRaderaTillhör de upplysta vid detta laget...
SvaraRaderaInformationen tjänar sitt syfte...
Hemikram
@Janne, Anonym och Hemimamma: Tack!
SvaraRadera@Anonym: Jag skulle gissa att begränsningar över stadsgränser utgörs av respektive inlånande lands krav på de som ska agera bank, men det tål att kollas upp.
Att bankerna skapar pengar ur tomma intet är en mycket intressant startpunkt. För det kan ju per definition inte bara handla om pengar. Eftersom den saken för den grupp som rattar bankerna inte är något problem. Pengar är ett effektivt verktyg att beta av punkter på en tydlig agenda.
Det känns bra att det är jag som skattebetalare som ska betala tillbaka de där krediterna som banken skapar med 0% kapitaltäckning med mitt dagliga löneslaveri. Jag ställer så gärna upp. Vetskapen om detta ger mitt liv extra syfte.
SvaraRaderaMen om dom som lånat pengar av banken skulle skita i att betala tillbaks det dom lånat, vad skulle hända då? Har läst och hört lite på olika håll att banken lånar ut pengar till folk som dom vet inte har en möjlighet att betala tillbaks.Och att banken endå tjänar pengar på det? Hur går det ihop? Har du nån bra förklaring som en vanlig svensson förstår?
SvaraRadera@Anonym -> Bankerna måste låna ut pengar, annars kollapsar systemet. Fel uttryckt. Bankerna måste skapa nya pengar hela tiden, annars kollapsar systemet.
SvaraRaderaVarför?
Enkelt uttryckt: eftersom pengar skapas genom skuld - på vilken det ska betalas ränta - så måste hela tiden nya pengar skapas för att klara av att betala räntan på de pengar som redan skapats.
Smidigt, inte sant?
Att bankerna mer eller mindre trycker ner lån i halsen på första bästa människa beror på att bankerna måste skapa pengar, inget annat.
Det är sådant man brukar kalla pyramidspel, inte sant?
Sedan har vi ju aspekten med själva skulden. Att den som är i skuld inte riktigt är lika fri längre. Så även om det ser ut som ett enda stort feltänk detta med bankbedrägeriet så är det egentligen en mycket snilligt konstruerad apparat för att skapa och bibehålla makt över en stor mängd människor.
Det är inte förrän man tar med den aspekten i beräkningen som detta med ekonomi och bankväsende blir logiskt.
Bankbedrägeriet går på sitt sista varv. Jag tror inte att någon av oss som i dagsläget har stora lån i bank kommer att kunna/behöva betala tillbaka. Det är ju egentligen fullkomligt omöjligt/orimligt. Pengarna är skapade ur ingenting för att betala för med bankens hjälp uppblåsta fastighetspriser.
Skulderna kommer säkerligen att användas för att få oss ner på knä som enkla subjekt, eller för att komma över våra eventuella tillgångar.
Det faktum att det stora flertalet börjar upptäcka vad det handlar om talar för en förändring av spelplanen. En förhoppningsvis lika radikal som stillsam sådan.
Begripligt?
Beskrivningen av detta snillrika system är naturligtvis avseende teknikaliteterna fullständigt korrekt och de socioekonomiska konsekvenserna för samhället och dess medborgare ser vi dagligen och stundligen runt omkring oss, även om jag därvid inte hyser någon större medkänsla med deltagarna i TV´s Lyxfällan... okunskap kombinerat med lika delar idioti och oansvarighet väcker i alla fall ingen sympati hos mig...
SvaraRaderaDock en implikation i steg I i bankleken!
Någonstans finns det en säljare av den där sommarstugan som vill ha en miljon och han nöjer sig inte med en fiktiv etta följt av sex nollor på ett konto i vår bank...utan han vill omedelbums ha cash i näven!
Detta då att se som en liten påminnelse om att den "kreditbaserade finanskapitalismen" alltid är en parasitär överbyggnad på en "real tillgångsbaserad ekonomi"...och att den förra då väl känt sedan länge historiskt sett har tagit över den totala kontrollen över den senare förändrar i sak dock inte att den senare utgör den reala basen för "den totala ekonomin".
Det vill säga att den där sommarstugan står kvar där den står så vackert i skogsbrynet och säljaren vill ha sin miljon i näven på studs!
Sedan instämmes självklart i att finanssystemet som sådant är vidrigt!
k.karlsson